Bristekonomin är här för att stanna

“Om vi låtsas att divesteringen ur fossila bränslen kommer att resultera i en mirakulös ekonomisk framgång kommer vi ofrånkomligen att bli besvikna”, skriver The Economist i en längre analys av den bristekonomi som världen upplever just nu.

I en historisk tillbakablick konstaterar den osignerade ledartexten att den globala ekonomin efter finanskrisen 2008 byggde på försiktighet, både när det gäller statsfinanser, företag och personlig konsumtion. I samband med coronapandemin blev regeringarna emellertid tvungna att stimulera ekonomin på olika sätt, och sammantaget 10 400 miljarder dollar – cirka 91000 miljarder svenska kronor – har världens ekonomier pytsat ut som stimulanser.

Nu finns därmed både ett uppdämt behov att konsumera och pengar för att göra just det. Men trots skriande efterfrågan på arbetskraft har många branscher svårt att hitta rätt personer.

Samtidigt med det enorma suget slår Deltavarianten av coronaviruset fortfarande ut produktionen i Asiens klädindustri, halvledartillverkningen hinner inte ikapp, fartyg står och väntar på att kunna ge sig av till överfulla hamnar och lastbilschaufförer har för många uppdrag för att hinna med.

Parallellt med det här väljer OPEC-länderna att begränsa oljeproduktionen och Ryssland att ransonera gasen.

På kort sikt är det därför vi står inför en brist på varor, bränsle och inflation.

Djupare orsaker

Men, påpekar The Economist, bristekonomin går djupare än så. Det är därför vi får vara förberedda inte bara på tomma hyllor och högre priser just nu.

Bränslekostnader och sämre tillväxt har koppling till att regeringarna nu för en politik för att minska fossil bränsleanvändning. Samtidigt menar The Economist att bristen på alternativ sätter alla beslutsfattare i en knivig situation. De förnybara energikällorna utgör ännu inte en så stabil och uppskalad resurs att de kan ersätta kolväten.

“En dag kommer teknik som vätgas kanske att göra ren energi mer pålitlig”, skriver The Economist. Men fram till dess kommer regeringar att behöva möta konsekvenserna av höga energikostnader och lägre tillväxt. Här finns det risker:
“Risken nu är att en åtstramning i ekonomin leder till att människor förkastar omställningen och globaliseringen, med katastrofala långsiktiga konsekvenser. Det är bristekonomins verkliga hot.

Läs också:

Inflationschock slår hårt mot USA-familjer
Putin lovar att hjälpa Europa med gas – eller?