Globala institutioner och utvecklingsländer står inför ett dilemma: att lägga pengar på att lindra akut fattigdom eller lägga dem på att minska klimatförändringarna.
Bekämpa fattigdom eller klimatförändringarna?
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 29 juni 2023Publicerad: 29 juni 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den 22 juni kom massor av ledare från fattiga länder till ett toppmöte i Paris, men från västerländska länder var den enda statschefen som kom Frankrikes president Emmanuel Macron, det rapporterar The Economist.
Kommer stå för mest utsläpp
Toppmötet skulle utforma “en ny global finanspakt” med syftet att ta reda på hur kostnaderna för klimatförändringarna ska fördelas.
För att hjälpa fattiga länder att bli gröna behövs enorma summor. Utvecklingsländerna, inklusive Kina, stod år 2000 för mindre än 30 procent av de årliga koldioxidutsläppen.
År 2030 kommer de dock stå för den största delen av utsläppen.
ANNONS
Senaste nytt
Enorma summor behövs
Tankesmedjan Grantham Institute vid London School of Economics uppskattar att fattiga länder då årligen kommer behöva spendera 2,8 miljarder dollar, cirka 30 miljarder kronor, för att minska sina utsläpp.
Institutet tror att fattiga länder då även varje år kommer behöva spendera 3 miljarder dollar, cirka 32 miljarder kronor, på hälsovård och utbildning för att kunna fortsätta sin fattigdomsbekämpning.
Men världen spenderar inte alls dessa summor. År 2019 gick bara sammanlagt 2,4 miljarder dollar, cirka 25,7 miljarder kronor, till klimat och utveckling.
ANNONS
Nådde inte målet
År 2009 kom rika länder överens om att varje år tillhandahålla 100 miljarder dollar, drygt 1 069 miljarder kronor, i ny finansiering fram till år 2020.
De nådde inte målet något år, 2020 blev det bara 83 miljarder dollar, cirka 887,7 miljarder kronor och mycket av pengarna kommer från utvecklingsbanker.
Utgifter för att minska utsläppen kommer riktas mot medelinkomstländer eftersom de förorenar mer och utgifter för att minska fattigdom kommer riktas till låginkomstländer.
Ökad BNP ger ökade utsläpp
Forskare vid Internationella valutafonden, IMF, har sedan 1990 analyserat data från 72 utvecklingsländer och funnit ett olyckligt mönster.
När BNP ökar med 1 procent per år följer en ökning av utsläppen på i genomsnitt 0,7 procent eftersom växande industrier behöver energi.
Stora mekaniserade jordbruk behöver utrymme och tillväxten av sådana är den främsta orsaken till avskogning.
Möjlig men för dyr
ANNONS
African Development Bank beräknar att Afrika kommer behöva 160 gigawatt extra kapacitet till 2025 och än så länge genererar kontinenten endast 30 gigawatt förnybar energi.
I teorin kan nästa generation industriländer driva sin tillväxt med förnybar energi. I Afrika är potentialen för sol större än någon annanstans i världen, där finns dessutom massor av mineraler som kan användas i batterier.
Trots att grön tillväxt i utvecklingsländer är möjlig händer den inte för det är alldeles för dyrt att ersätta gamla nät och installera ny teknik.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Ökande extremväder blir allt dyrare för fattiga länder
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
