"Inga färdiga svar" efter riksdagsmöte om Cementa

Företaget Cementa, dotterbolag till tyska jättebolaget HeidelbergCement, har inte tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet i Slite på Gotland från och med den 1 november.

Detta efter att mark- och miljööverdomstolen 6 juli underkänt Cementas miljökonsekvensbeskrivning, som skulle visa vilka konsekvenser brytningen av kalk till fabriken får för vatten, luft, natur och miljö. Det nuvarande tillståndet går ut den 31 oktober.

Domstolen skriver att utredningen har ”så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande” – Cementas ansökan har alltså inte ens prövats av domstolen. Cementa har överklagat till Högsta Domstolen, men det är osannolikt att företaget kommer få prövningstillstånd, menar experter.

Enligt uppgifter till TT arbetar också Cementa med en ny ansökan som ska gälla i två år. Enligt TT överväger regeringen också speciallagstiftning för att undvika en kris.

Producerar 2,5 miljoner ton om året

Byggindustrin varnar för att det inte går att ersätta cementen från fabriken i Slite, som varje år producerar 2,5 miljoner ton cement. Fabriken står för 75 procent av cementproduktionen i Sverige, och cirka tre procent av koldioxidutsläppen i landet – vilket är tre gånger mer än hela inrikesflyget.

Effekten av ett stopp kan därför bli att byggandet stannar av i Sverige – med stor arbetslöshet som följd. Byggföretagen menar att mellan 200 000 och 400 000 jobb hotas, vilket Dagens PS tidigare rapporterat om. Dessutom kommer investeringarna störtdyka, och byggen försenas kraftigt, är organisationens analys.

Det kommer också ta lång tid att få industrin på fötter igen, enligt företrädare för branschen.

“Vår bedömning i dag är att tillgången på cement, logistiksystemets utformning och testning och provning gör att det kommer ta två till tre år att ställa om helt”, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong och professor i betongbyggnad vid KTH till Dagens Nyheter.

ANNONS

“Haft kritiken redan från början”

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) har hittills hänvisat till att han inte vill lägga sig i en pågående rättsprocess. Under onsdagen var han kallad till riksdagens näringsutskott för att redovisa vad regeringen gör i frågan. Mötet var en besvikelse, enligt riksdagsledamöter som närvarade.

”En besvikelse”, säger Mattias Bäckström Johansson, ledamot för Sverigedemokraterna i utskottet, efter mötet med Baylan till TT Nyhetsbyrån (länk till SvD).

“Egentligen uppfattade jag inte att det presenterades några färdiga svar. Det är det som borde vara regeringens ansvar, att göra scenarioanalyser av vad som kan hända, även om man inte vet exakt. Det är där som de har brustit just nu”, säger Joar Forssell, ledamot i näringsutskottet och Liberalernas näringspolitiske talesperson till SvD.

Under mötet meddelade Ibrahim Baylan (S) att de anlitat konsultföretaget Ramboll för att göra en oberoende konsekvensanalys om vad ett stopp för Cementa skulle innebära.

“Det som krävs nu är att regeringen gör klar och offentliggör sin konsekvensanalys och presenterar en plan för att säkra cement i Sverige”, säger Lars Hjälmered (M), ordförande i näringsutskottet efter mötet med Baylan.

“Haft kritiken från början”

Efter mötet i riksdagen skulle också näringsministern träffa företrädare för byggindustrin för att diskutera den uppkomna krisen, skriver DN.

Företrädare för flera myndigheter menar dock att problemen knappast är nya – och lägger i stället skulden på Cementa. De menar att kritiken kommit i ett mycket tidigt skede och därmed kunde den krissituation som regeringen nu fått på sitt bord undvikits.

ANNONS

“Vi har haft den här kritiken redan från början. De kan inte visa vad som händer med grundvattnet och hur det påverkar den unika naturen i området”, säger Torunn Hofset, miljöjurist på Naturvårdsverket till Dagens Nyheter.

“Ett så pass stort företag borde vara mer påläst om vad som krävs i en prövning. De hade säkert kunnat bli en annan utgång om de hade förstått vad som behöver tas fram för att domstolen ska kunna fatta beslut”, säger Mats Wallin, enhetschef för grundvattenfrågor på Sveriges geologiska undersökning (SGU).