43 000 miljarders tillväxt vid omställning

Egentligen finns det inget pris på de ekosystemtjänster som är förutsättningen för den moderna livsstilen. Förlorade kuststräckor, havets temperaturreglerande funktioner, hälsosamma matjordar och skogsområden är oersättliga. Den förstörelse som väntas bara de närmaste 50 åren kan komma att kosta 178 000 miljarder, eller en nedgång av den globala BNP:n med 7,6 procent.

Men i en studie av 15 stora geografiska områden konstaterar Deloitte att den globala ekonomin vid en omställning till noll i koldioxidutsläpp skulle kunna växa med 3,8 procent, eller motsvarande 43 000 miljarder. Tanken med studien är att belysa att de investeringar man behöver göra är billigare än alternativet – att vänta.

”Tiden för discussion är över. Vi behöver ett snabbt, modigt och omfattande agerande nu ­ i alla sektorer”, säger Deloitte Globals vd Punit Renjen.

”Kommer det här att kräva en signifikant investering från globala affärssektorer, från regeringar, från icke vinstdrivande verksamheter? Ja. Men att inte agera är ett mycket mer kostsamt val.”

Pradeep Philip som är en av rapportens författare konstaterar att klimatförändringarna och dess effekter oftast inte ingår i ekonomiska kalkyler i dag. Det gör att företag och politiker lätt fattar beslut där de faktiska kostnaderna av klimatförändringarna inte syns. Effekten blir ett sämre beslutsfattande.

Utan tillräckliga åtgärder kommer klimatförändringarna att innebära en förhöjd medeltemperatur på minst 3 grader mot slutet av århundradet. Det hindrar ekonomisk tillväxt i alla regioner.

Omställning ekonomiskt analyserad

Deloittes modell analyserar ekonomin utifrån två olika scenarier. Det ena scenariot utgår ifrån FN:s internationella klimatpanel och dess senaste rapport. Den konstaterar att vi går emot en ekonomi där klimatförändringarna kommer att förstöra möjligheterna till lönsamhet.

Asien och Australien går då emot en förlust på 96000 miljarder dollar, Europa mot 10 000 miljarder dollar, Nord- och Sydamerika kommer att förlora 36 000 miljarder dollar och resten av världen 40 000 miljarder dollar.

Det handlar om minskade skördar, minskad industriproduktion, färre försörjningsmöjligheter och att mer pengar behöver läggas på sjukvård. Det mesta skulle handla om att investera i sådant som mildrar klimatförändringarnas effekter, enligt Deloitte.

Det andra scenariot kallas nettonollmöjligheten och bygger på att ekonomiska fördelar väger upp för kostnaderna. Centralt i rapporten ligger frågan ”Vad händer om vi tar möjligheten nu?” Författarna når slutsatsen att världsekonomin då tack vare investeringar i tid i stället kan växa med 43 000 miljarder dollar.

Fördelat på områden skulle de amerikanska ekonomierna växa med 1000 miljarder, liksom Europas ekonomier. I Asien och Australien rör det sig om en tillväxt på 9000 miljarder.

“Vi har redan tekniken, affärsmodellerna och de politiska programmen för att samordnat slå tillbaka klimatförändringarna och få ekonomin att växa avsevärt. Men vi behöver regeringar, näringsliv och samhhällen som globalt bestämmer sig för en väg mot nettonollutsläpp.”