Med vår befintliga kärnkraft använder vi mindre än en procent av den energi som finns lagrad i bränslet. Tillsammans med en rad kärnkraftsbolag ska KTH nu ta fram teknik för ett nytt kylsystem som kan förändra allt.
Framtidens kärnkraft: "Då kan vi bränna i princip allt"
Mest läst i kategorin
Den gröna omställningen krockar med samhället växande behov av stabil och billig energi. Därför har planerna på ny kärnkraft fått stöd även i länder som Sverige, där kärnkraften varit på väg att avvecklas under en längre tid.
“I Sverige finns sex reaktorer i drift och de stod 2020 för 29 procent av elproduktionen. De första reaktorerna började byggas i början av 1970-talet. Inga nya har tillkommit efter 1985”, skriver Naturskyddsföreningen.
Men nu ska det byggas nytt, även i Sverige.
För techjättar som Google har kärnkraften blivit en avgörande framtidsfråga. Deras datacenter kräver enorma mängder stabil energi, och då har kärnkraften en särskilt viktig roll att fylla.
Den svenska kärnkraften bygger alltså på gammal teknik, men ny forskning ska möjliggöra framtida kärnkraft med banbrytande kvaliteter.
KTH banar väg för framtidens kärnkraft
Nu jobbar KTH i samarbete med svenska bolag för att ta fram teknik som kan rita om förutsättningarna för kärnkraften totalt.
“Med vattenkylning kan vi max få ut 0,7 procent av energimängden som vi har grävt upp ur marken”, säger Per Olsson professor i kärnenergiteknik på KTH, i en intervju med Dagens Industri.
På KTH forskar man på användningen av andra kylmedel, framför allt flytande metaller eller heliumgas. Det möjliggör att man kan klyva i princip alla isotoper.
”Det är en stor ”game changer” med fjärde generationens teknik. Då kan vi bränna i princip allt energiinnehåll.”
Bränslet vi redan grävt upp kan räcka i hundra tusen år
”Grundproblematiken med vattenkylningen är att man får en uppbyggnad av tyngre grundämnen som plutonium som är det stora problemet när det gäller slutförvaret och som gör att vi får de här hundratusen åren vi alltid pratar om”, säger Per Olsson till DI.
Men med hjälp av ny teknik skulle det gamla kärnbränslet kunna återanvändas. Det krävs fortfarande väldigt mycket forskning och utveckling,
”Tanken med de flesta av dem är att man ska kunna återanvända kärnbränslet. Det bränsle vi har grävt upp fram till idag skulle räcka i många hundratusen år. Vi kan samtidigt få ner slutförvarstiden till en mycket mer överskådlig tidshorisont än de hundratusentals år som vi pratar om idag.”
Läs även: Ny motgång för fransk kärnkraft – vad väntar i Sverige? Dagens PS
ANNONS
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Nyfiken skribent som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.