Under tisdagen publicerade Riksbanken ett utlåtande där de klargör sin syn på Facebooks kryptovaluta. En slutsats är att Libra kan försvåra möjligheterna till en minusränta om den får fäste på marknaden.
Riksbanken: Libra kan pressa upp styrräntan
Mest läst i kategorin
Dokumentet, som Riksbanken publicerade under tisdagsmorgonen, var en uppföljning av de kommentarer om Facebooks kryptovaluta Libra som riksbankschef Stefan Ingves gav tidigare i höst.
I utlåtandet drar man slutsatsen att även om Libra bör påverka svenska marknaden väldigt marginellt rent generellt, så finns det en risk att den kan ha en inverkan på dagens minusränta. Detta skriver DI Digital.
Detta scenario kan uppstå om kryptovalutan skulle ses som en pålitlig investering som går att mängdhandla med, vilket skulle kunna ge den ett fäste på den svenska marknaden. I detta läge har Riksbanken mindre möjligheter att kontrollera styrräntan, vilket ger mindre penningpolitisk makt.
En annan faktor som kan spela in är om kryptovalutor som libra i större utsträckning tar kontanters roll. Eftersom det kan kosta att förvara kontanter har många hushåll kvar sina pengar i banken, trots en minusränta, argumenterar Riksbanken. Men om libra börjar ersätta kontanter uppstår en situation där färre sparar på banken, vilket kan leda till att Riksbanken som en följdåtgärd kan vara tvungna höja räntan. Detta för att ge incitament till banksparande och lån.
När det gäller betalningar är Riksbanken dock relativt övertygade om att Libra inte kommer leda till någon större förändring i Sverige, något som riksbankschefen Stefan Ingves uttryckte redan tidigare i höstas.
I och med att svenskarna har smidiga, säkra betalningsmetoder, till exempel Swish, skulle det inte finnas ett incitament till att göra ett byte till en ny betalningsmetod, resonerade han.
Utlåtandet från Riksbanken tar även upp privatpersoners handel från utlandet, där man menar att Libra kan ha en inverkan. “Vid betalningar till och från utlandet vid exempelvis e-handel skulle libran kunna ha en fördel eftersom dessa ofta är ”omständligare” än inhemska betalningar”, skriver man enligt Di Digital.