Är decentraliserad finans verkligen fintech 3.0?

Debatten om framtiden för decentraliserad finans (DeFi) har varit en stark trend under 2021. I en artikel hos Forbes beskriver Chris Kameir, managing partner på blockkedjefonden Sustany Capital skillnader mellan DiFi och den nya generationens fintech-lösningar.

“Helt beroende av äldre infrastruktur”

Finansiella tjänster har adminstrativa och regulatoriska bördor som går tillbaka till en epok före digitaliseringen. Chris Kameir går in på hur begreppet fintech kom till på 1990-talet, och med tid kom att utvecklas till tjänster byggda på nätet som PayPal, som erbjöd tjänster där email kunde användas som betalningsadress.

“Samtidigt som de ger kunderna en bättre användarupplevelse, är dessa Fintech 2.0-lösningar helt beroende av äldre finansiella tjänsteleverantörer och den infrastruktur som underhålls av dem”, skriver han dock också.

Decentraliserade finans-lösningar bygger på internet och offentliga blockkedjor och behöver inte mellanhänder eller institutioner för att fungera. Men trots att de växer kraftigt i användning för olika lösningar och i termer av kapitalet de omsätter vill Chris Kameir inte kalla det för “äkta” fintech 3.0 – i alla fall inte ännu.

Decentraliserad finans begränsad till digitala valutor

Problemet ligger i att DeFi-lösningarna i stort fortfarande är begränsade till digitala valutor, där bitcoin och ethereum står för över 60 procent av värdet på alla kryptovalutor.

“Den ekonomiska aktiviteten bygger dock ytterst på leverans av materiella varor och tjänster”, skriver han och sätter samtidigt ett riktlinje för när han tycker att decentraliserade finanslösningar kan kallas “äkta fintech 3.0” – nämligen en signifikant minskning i andelen finansiella tjänster i ett lands bruttonationalprodukt.

“Det senare kommer troligen först att ses i länder med ekonomier mindre finansiellt utvecklade än USA och andra moderna nationalstater”, skriver Chris Kameir i Forbes.

Läs även: Det krävs om DeFi ska utmana bankerna