Experten: Det krävs för att hantera kärnavfallet

”Det borde inte vara en politisk fråga – vi har ett avfall och vi har ett ansvar för det och vi behöver faktiskt lösa den här frågan”, säger SKB:s vd Johan Dasht i en intervju med Jesper Börjesson i Rejlers Play.

Flera komponenter

Det svenska systemet för kärnavfallshantering bygger på flera komponenter. Efter att bränslet har använts i kärnkraftverken skickas det till SKB för mellanlagring i cirka 40  år. Där klingar strålningen av innan den behövs slutförvaras.

”Sedan är det dags att skicka iväg det äldsta bränslet till ett slutförvar och det är det vi har ansökt om att bygga”, säger Johan Dasht.

Akut läge

I nuläget är SKB:s ansökan godkänd av alla både kommunala och expertinstanser. Regeringsbeslutet – som är en viktig milstolpe för att fortsätta processen – dröjer dock.

”Regeringen har alla sina förutsättningar för att fatta ett regeringsbeslut”, konstaterar Johan Dasht.

Att utöka förvaringskapaciteten har dock blivit en alltmer akut fråga. Under 2023 beräknas kapacitet för mellanlagringen att vara full.

”Frågan har varit känd men vi har inte fått regeringsbeslutet – så närmar vi oss den tidpunkten, december 2023, när vi inte kan lagra mer bränsle hos oss”, säger Johan Dasht.

40 år av forskning

Att regeringen inte har godkänt SKB:s byggnadsansökan är märkligt och kan härledas till den politiska debatten gällande kärnkraftens fortlevnad. Finansieringen är dock säkrad och projektet går ut på att säkra en miljömässig korrekt hantering av kärnbränsle. Samtidigt stöttas förslaget av forskning och expertutlåtanden.

”Nämn ett annat område som har forskat i 40 år och har tagit fram ett underlag”, säger Johan Dasht och fortsätter:

”Nämn ett annat område där expertmyndigheten tar fram ett väldigt tydligt ställningstagande och säger att det här är en säker metod.”‘

Läs mer:  Kårordföranden: Så väljer studenter arbetsgivare >>