Dagens PS

EU:s AI-lag: En guide till allt du behöver veta

EU-parlamentet i Strasbourg röstade om den nya AI-lagen. Lagen, som är den första i sitt slag, syftar till att reglera användningen av artificiell intelligens inom EU. (Foto: Jean-Francois Badias/TT)
EU-parlamentet i Strasbourg röstade om den nya AI-lagen. Lagen, som är den första i sitt slag, syftar till att reglera användningen av artificiell intelligens inom EU. (Foto: Jean-Francois Badias/TT)
Åsa Wallenrud
Åsa Wallenrud
Uppdaterad: 19 nov. 2024Publicerad: 19 nov. 2024

EU har infört en ny lag för artificiell intelligens (AI) – AI-lagen. Den är utformad som en regelbok med fokus på olika risknivåer.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Målet är att öka användningen av AI inom EU, samtidigt som medborgarna skyddas från potentiella risker.

Vad är EU:s AI-lag?

AI-lagen är en riskbaserad regelbok för artificiell intelligens som har varit under utveckling i flera år. Lagen träder i kraft stegvis, med viktiga deadlines som börjar gälla redan i början av nästa år.

EU-kommissionen presenterade redan 2021 ett förslag med syftet att stärka unionens innovationsförmåga inom AI. Lagen ska öka medborgarnas förtroende för AI-tekniker och säkerställa att de förblir “människocentrerade”.

Dessutom ska den ge företag tydliga regler för hur de får använda maskininlärning.

Ökad automatisering inom industri och samhälle har potential att öka produktiviteten. Emellertid finns det också risker med storskaliga negativa konsekvenser om AI-system inte respekterar individuella rättigheter.

EU:s mål med AI-lagen är att driva på användningen av AI och skapa ett lokalt AI-ekosystem. Detta ska ske genom att sätta upp villkor som minimerar riskerna för att saker och ting går fel. Tanken är att tydliga skyddsåtgärder ska öka medborgarnas förtroende för AI.

ANNONS

Senaste nytt

Olika risknivåer inom AI

AI-lagen reglerar inte all användning av AI. Militära tillämpningar är helt undantagna, liksom användningsområden som bedöms ha minimal risk.

ANNONS

För användningsområden som omfattas av lagen finns en riskbaserad hierarki. Ett fåtal potentiella användningsområden, som “skadliga subliminala, manipulativa och bedrägliga tekniker” eller “oacceptabel social poängsättning”, klassas som “oacceptabel risk” och är därför förbjudna.

Hög risk

Nästa nivå är “hög risk”. AI-appar som används för kritisk infrastruktur, brottsbekämpning, utbildning, hälso- och sjukvård med mera, faller under denna kategori. Apptillverkare måste genomföra konsekvensbedömningar innan de släpps ut på marknaden, och även löpande, till exempel vid uppdateringar av modeller.

Utvecklaren måste kunna visa att de uppfyller lagens krav på områden som datakvalitet, dokumentation, spårbarhet, transparens, mänsklig tillsyn, noggrannhet, cybersäkerhet och robusthet. De måste också införa system för kvalitets- och riskhantering.

Högrisksystem som används av offentliga organ måste registreras i en offentlig EU-databas.

Medelhög risk

Det finns också en tredje kategori, “medelhög risk”, som ställer krav på transparens. Chatbots och andra verktyg som kan användas för att producera syntetiskt media omfattas av denna kategori.

Användare måste informeras om att de interagerar med eller tittar på innehåll som producerats av AI.

Generell AI (GPAI)

ANNONS

Utöver den riskbaserade hierarkin finns särskilda krav för de modeller som ligger till grund för generativ AI, så kallad “generell AI” (GPAI). Dessa modeller, som ibland kallas “grundläggande modeller”, används ofta av många appar som implementerar AI.

Utvecklare använder API:er från GPAI:er för att implementera modellernas funktioner i sin egen mjukvara. GPAI:er har därmed fått en stark position på marknaden, med potential att påverka AI-resultat i stor skala.

Framväxten av generativ AI ledde till förändringar i AI-lagen. EU-parlamentet lade till regler för GPAI:er, vilket ledde till intensiv lobbyverksamhet från teknikbranschen.

Slutresultatet blev en kompromiss med mildare krav för GPAI:er. De flesta modeller omfattas endast av transparensregler.

För de mest kraftfulla GPAI:erna, som kan utgöra risker för människors liv, kräver lagen proaktiv riskbedömning och riskreducering.

Ikraftträdande och tillsyn

AI-lagen trädde i kraft den 1 augusti 2024. Deadlines för att följa olika delar av lagen infaller vid olika tidpunkter, från början av 2025 till mitten av 2027.

EU arbetar för närvarande med att ta fram detaljerade riktlinjer för hur lagen ska tillämpas.

Tillsynen av GPAI:er är centraliserad på EU-nivå, med AI-kontoret i en nyckelroll. Kommissionen kan utdöma böter på upp till 3 procent av modelltillverkarnas globala omsättning.

ANNONS

Efterlevnaden av lagens regler för AI-system är decentraliserad. Det är medlemsländernas myndigheter som ska bedöma och utreda efterlevnaden av reglerna för de flesta AI-appar.

Böter för överträdelser kan uppgå till 7 procent av den globala omsättningen (eller 35 miljoner euro, beroende på vilket som är störst) för brott mot förbud. Överträdelser av andra AI-förpliktelser kan bestraffas med böter på upp till 3 procent av den globala omsättningen.

Läs också:

Brasiliens Kinasatsning – en nagel i ögat på USA. Realtid

Sanningen om romarriket – det här drack de egentligen. News 55

AI-mormor sätter stopp för telefonbedragare

Den brittiska mobiloperatören O2 lanserar ett nytt vapen i kampen mot telefonbedragare – en AI-driven chatbot vid namn “Daisy”. Daisy är utformad för att

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Åsa Wallenrud
Åsa Wallenrud

Teknik- och motorentusiast som bevakar bilvärlden.

Åsa Wallenrud
Åsa Wallenrud

Teknik- och motorentusiast som bevakar bilvärlden.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]