Sverige kan leda comeback för kärnkraft

I många länder har kärnkraften varit hett omdebatterad, och ett antal härdsmältor med fruktansvärda konsekvenser har givit kärnkraftsmotståndet luft under vingarna.

Efter olyckan i Fukushima i Japan valde Tyskland till exempel att börja fasa ut sin kärnkraft helt. Men man ersatte den inte bara med ren energi, utan till stora delar med den ryska, fossila gasen.

Just nu är de flesta överens om att fossila bränslen och en global uppvärmning på längre sikt är ett större hot mot livet på planeten än kärnkraft är. Men är det verkligen med kärnkraft den ska ersättas? Det frågar sig både aktivister och politiker.

Enligt sajten Oilprice.com kan man se tendenenser på en omsvängning för de länder som tidigare har fattat beslut om att fasa ut sin kärnkraft. Dessutom sammanfaller både kriget i Ukraina och omställningen från fossila bränslen med en annan tendens – åldrande kraftverk.

Debatt om kärnkraft i Sverige del av trend

Katharina Buchholz arbetar med frågorna på Statista, och säger till Oilprice.com att kärnkraften oavsett hur regeringarna ställer sig politiskt håller på att gå in i ett utfasningsläge.

Verken är för gamla för att effektivt och stabilt generera el i den omfattning som krävs. Samtidigt har antalet kärnkraftssatsningar successivt minskat. Omkring 2035 väntas sex kärnkraftsprogram – bland annat i Belgien, Tyskland, Schweiz och Spanien – att ha lagts ner.

Då är frågan om satsningen ska vara att bygga nytt, eller att ersätta kärnkraften med olika sorters förnybara lösningar, som exempelvis vindkraft med energilagring i batterier eller vätgas. Kärnkraftverk är oftast både dyra och tidskrävande att bygga.

Buchholz menar att en del tendenser nu pekar på att många länder trots det väljer kärnkraften som alternativ. Som exempel nämner hon Sverige och Nederländerna, där regeringarna efter beslut om utfasning har tagit upp programmen igen.