Skyhöga elräkningar: "Vi kan helt enkelt inte hjälpa alla"

Nordnorge har de billigaste elräkningarna i Europa. Men på många andra håll ser det värre ut. Värst ställt är det i Grekland, Bulgarien och Österrike. Men det ser inte riktigt bra ut någonstans. Många regeringar har gått ut och sagt att de ska sänka elpriserna med skattemedel. Det kan vara ett ödesdigert misstag, menar Världsbankens ordförande.

“För dyrt”

“Det är för dyrt för regeringar att hjälpa alla med de stigande elräkningarna”, sade David Malpass som är Världsbankens ordförande.

Att implementera samma breda insatser som man gjorde för att klara ekonomin under covidpandemin är ohållbart. Det menar Världsbanken angående den nuvarande energikrisen i Europa och världen, rapporterar BBC.

LÄS ÄVEN: Just idag är elpriset lägre än samma dag i fjol

Anledningen är att det allmänna stöd som gick ut till medborgarna inte var tillräckligt riktat mot de som hade störst behov, menar han. Det gjorde åtgärderna kostsamma och skattebetalarna kommer betala för det med räntor på rekordstora lånepaket i årtionden framöver.

Elräkningen kommer bli skyhög

“Åtgärderna gick till alla, och konsekvenserna ser vi nu” säger han.

När räntorna nu stiger får allt fler länder skyhöga utgifter på grund av lånen som togs under coronapandemin. Nu kommer regeringarna att använda samma slösaktiga strategi för att lösa den nuvarande energikrisen, menar han.

“Regeringarna säger att de kommer ta hand om alla. Det är bara helt enkelt för dyrt”, sade han till BBC.

Rekordnivåer av skuld

Skulden på global nivå når rekordnivåer. Tidigare i år rapporterade Internationella finansinstitutet att den globala skuldnivån steg till 305 000 miljarder dollar – en skuld som väntas stiga ytterligare.

Elräkningarna har stigit stadigt under kriget i Ukraina, och det handelskrig som pågår mellan Ryssland och de västerländska ekonomierna. Över hela Europa introducerar regeringar olika subventioner på el för att hushållen ska klara sig – i en tid då regeringarna redan dras med rekordstora statsskulder.

Subventionerna riskerar dessutom att förvärra krisen, menar Världsbanken. Inflationen, alltså prisökningen är på rekordhöga 9,4 procent internationellt på ett år. I Sverige ligger prisökningarna på 9,7 procent.

Nya inflationsrekord

Internationella Valutafonden säger att inflationen kommer att fortsätta stiga till 9,5 procent under nästa år och inte avta fören 2024. Prisökningarna slår främst mot de med svaga ekonomier och därför menar Världsbanken att allt för frikostliga subventioner kan kosta de fattigaste befolkningsskikten i slutändan. Dessutom kan de dyra räntorna göra att svaga ekonomier inte kan betala av sina lån – med arbetslöshet och ökad fattigdom som följd.

Hela intervjun kan ses på Business Daily.

Fotnot: I Sverige är statsskulden den lägsta sedan tidigt 1990-tal, enligt riksgälden. Som andel av BNP har Sverige aldrig haft så låg statsskuld i modern tid, enligt myndigheten.