Dagens PS

Kraftverken fryser till is – elpriset rusar i helgen

Elpriset dyrt elpris kraftverk kärnkraft
Det kalla vädret leder till ökad elförbrukning. Dessutom skadas vindkraftverken av kylan. AP Photo/Francisco Seco
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 02 dec. 2022Publicerad: 02 dec. 2022

Tunga istappar hänger ner från vindkraftverkens rotorblad och stoppar elproduktionen. Det ligger bakom det rekordhöga elpriset i norra Europa.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Medan oktober var en bra månad för elkonsumenterna, då det blåste friskt i vindkraftverken samtidigt som flera kärnkraftverk togs åter i bruk efter underhållsstoppen i höstas, har november inte varit lika förlåtande. Dåliga vindförhållanden har lett till låg tillgång på el från den kraftkällan samtidigt som elkonsumtionen ökar kraftigt i och med de sjunkande temperaturerna.

Blodigt i december

Och december verkar bli blodigt på elmarknaden.

Nu drabbas elbörsen av nästa kalldusch: vindkraftverken fryser fast. Problemet håller i sig över helgen och kommer leda till den kanske dyraste elprisveckan i mannaminne.

Sedan den 16 november, då elpriset var nere på rekordlåga 2 öre per kilowattimme, har de kraftiga vindarna avtagit. Nu har elen bara blivit allt dyrare och sedan i söndags var priset på el parkerat på en nivå runt 200 gånger (!) dyrare än i mitten på november.

ANNONS

Senaste nytt

Kraftverkens rotorer fryser fast

Piia Heikkinen har blivit intervjuad av nyhetssajten svenska Yle, som berättar om problemen som uppstår när det bildas is på vindkraftverkens rotorblad.

“Det bildas is på vindkraftverkens blad när det samtidigt är minusgrader och blött i luften. Nu är det just sådana förhållanden. Det är ett par minusgrader och havet är fortfarande öppet och avger fukt till luften” säger hon.

De svenska och finska elpriserna följer varandra.

ANNONS

Rekordhöga elpriset

Nedisningen har varit ett problem sedan den 20 november, skriver sajten. Detta eftersom det blöta vädret och minusgradiga temperaturer skapar precis de förutsättningarna som vindkraftverken hatar.

Dessutom rör sig de kalla molnen på låg höjd – samma höjd som vindkraftverkens rotorblad. Molnen som består av vatten krockar med vindkraftverken, blöter ner dem och vtan fryser sedan.

Sprida ut vindkraften

I just Finland har man samlat vindkraften vid kusten, vilket gör att samma väderlek drabbar alla vindkraftverk samtidigt. Om man sprider ut kraftverken till områden med olika väderlek, genom att exempelvis expandera vindkraftparkerna i östra finland, skulle inte alla vindkraftverk drabbas av nedisning samtidigt.

Nedisningen kostar kraftverken mellan en till fem procent av sin årliga kraftproduktion. Det går att värma upp bladen så att is inte bildas på dem, men det är oklart om det skulle vara billigare.

Lättnad väntas – år 2023

Problemen verkar inte vara över på den här sidan om årsskiftet. Vindkraftverken har sensorer i bladen som känner av om kraftverket behöver tas ur bruk. Då får man vänta.

“Om ett kraftverk har stoppats på grund av isbildningen kan man vänta tills det blir varmt och isen smälter eller tills det blir så kallt att den lossnar från bladet”, säger Piia Heikkinen till svenska Yle.

ANNONS

Läs mer om elpriset:

Högsta elpriset på ett år

Finland måste köpa svensk el

Ilska mot regeringen gällande elpriserna i norr

Rysk gas påverkar svenska elpriset

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.

Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS