Tunga istappar hänger ner från vindkraftverkens rotorblad och stoppar elproduktionen. Det ligger bakom det rekordhöga elpriset i norra Europa.
Kraftverken fryser till is – elpriset rusar i helgen
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 02 dec. 2022Publicerad: 02 dec. 2022
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Medan oktober var en bra månad för elkonsumenterna, då det blåste friskt i vindkraftverken samtidigt som flera kärnkraftverk togs åter i bruk efter underhållsstoppen i höstas, har november inte varit lika förlåtande. Dåliga vindförhållanden har lett till låg tillgång på el från den kraftkällan samtidigt som elkonsumtionen ökar kraftigt i och med de sjunkande temperaturerna.
Blodigt i december
Och december verkar bli blodigt på elmarknaden.
Nu drabbas elbörsen av nästa kalldusch: vindkraftverken fryser fast. Problemet håller i sig över helgen och kommer leda till den kanske dyraste elprisveckan i mannaminne.
Sedan den 16 november, då elpriset var nere på rekordlåga 2 öre per kilowattimme, har de kraftiga vindarna avtagit. Nu har elen bara blivit allt dyrare och sedan i söndags var priset på el parkerat på en nivå runt 200 gånger (!) dyrare än i mitten på november.
ANNONS
Senaste nytt
Kraftverkens rotorer fryser fast
Piia Heikkinen har blivit intervjuad av nyhetssajten svenska Yle, som berättar om problemen som uppstår när det bildas is på vindkraftverkens rotorblad.
“Det bildas is på vindkraftverkens blad när det samtidigt är minusgrader och blött i luften. Nu är det just sådana förhållanden. Det är ett par minusgrader och havet är fortfarande öppet och avger fukt till luften” säger hon.
De svenska och finska elpriserna följer varandra.
ANNONS
Rekordhöga elpriset
Nedisningen har varit ett problem sedan den 20 november, skriver sajten. Detta eftersom det blöta vädret och minusgradiga temperaturer skapar precis de förutsättningarna som vindkraftverken hatar.
Dessutom rör sig de kalla molnen på låg höjd – samma höjd som vindkraftverkens rotorblad. Molnen som består av vatten krockar med vindkraftverken, blöter ner dem och vtan fryser sedan.
Sprida ut vindkraften
I just Finland har man samlat vindkraften vid kusten, vilket gör att samma väderlek drabbar alla vindkraftverk samtidigt. Om man sprider ut kraftverken till områden med olika väderlek, genom att exempelvis expandera vindkraftparkerna i östra finland, skulle inte alla vindkraftverk drabbas av nedisning samtidigt.
Nedisningen kostar kraftverken mellan en till fem procent av sin årliga kraftproduktion. Det går att värma upp bladen så att is inte bildas på dem, men det är oklart om det skulle vara billigare.
Lättnad väntas – år 2023
Problemen verkar inte vara över på den här sidan om årsskiftet. Vindkraftverken har sensorer i bladen som känner av om kraftverket behöver tas ur bruk. Då får man vänta.
“Om ett kraftverk har stoppats på grund av isbildningen kan man vänta tills det blir varmt och isen smälter eller tills det blir så kallt att den lossnar från bladet”, säger Piia Heikkinen till svenska Yle.
ANNONS
Läs mer om elpriset:
Ilska mot regeringen gällande elpriserna i norr
Rysk gas påverkar svenska elpriset
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
