Vill du prata med och få svar från en död familjemedlem? Snart är det möjligt. Med hjälp av AI-kloner kommer det snart att gå att bygga ”nekrorobotar”, kopior av människor som har levt. Men vill vi verkligen göra det?
Döda människor kan återuppstå som AI-kloner
Mest läst i kategorin
2021 meddelade Microsoft att man tagit patent på ett datorprogram som ska kunna träna upp en chatbot baserat på uppgifter om enskilda personer.
Om personen är död eller levande spelar ingen roll – och alltså kan det via tekniken göras möjligt för döda människor att ”återuppstå”, som digitala kopior av sig själva.
Mänskliga kloner
Microsoft väljer att kalla det hela för ”mänskliga” kloner, alltså kopior.
Enkelt uttryckt blir AI-klonen till genom att man tar data från en person – exempelvis ur aktivitet på sociala medier – och mata in i datorprogrammet så att chatboten lär sig hur den aktuella personen brukade uppföra sig och uttrycka sig, skriver forskning.se.
“Det handlar om att träna upp AI-funktioner. Har man data från en person, till exempel hur den beter sig i text, är det möjligt att bygga en bot som för sig som den personen. Vissa av dessa botar kan säkert vara meningsfulla, men de utmanar också vår syn på vad som är lämpligt”, säger Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring vid Lunds tekniska högskola, LTH.
Svagt och svårtolkat
Stefan Larsson leder en forskargrupp om AI:s roll i samhället. Syftet är att undersöka etiska och juridiska frågor kopplade till nekrorobotik (necrorobotics på engelska), robotiseringen av någon som är död.
“Juridiken för hur döda människors information hanteras är svag och svår att tolka. Dataskyddet är till exempel inte utvecklat med ett sådant skyddsbehov i åtanke. Samtidigt är sorgearbete och hur vi hanterar de döda en väldigt privat sak som snarare styrs av sociala normer och kulturella föreställningar”, konstaterar Larsson.
Finns utmaningar
I en kommande bok har Stefan Larsson skrivit ett kapitel om AI-kloner av döda med titeln ”Necrorobotics: The Ethics of Resurrecting the Dead” som handlar om just de etiska utmaningar som uppstår i och med den tekniska utvecklingen.
“Det finns fall där man har tränat en bot att låta som en död familjemedlem för att komma åt pengar. Ett annat exempel är en sydkoreansk kvinna som byggde en bot för att ”återuppliva” sin döda dotter i en virtuell verklighet. Men vem har egentligen rätt att ta dessa beslut och vad händer om inte alla är överens?”
”Uråldrig strävan”
Men även om själva AI-tekniken är ny menar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, att nekrorobotik egentligen bara bygger vidare på våra traditioner att försöka minnas de döda.
“Längtan att hålla kvar döda i livet är en uråldrig strävan. Så fort en ny teknik har dykt upp har man börjat fundera på hur man kan använda den för att kommunicera med döda. Det dröjde till exempel inte länge efter att man uppfunnit fotografiet innan man började att ta bilder av de döda och när man lärde sig att spela in ljud insåg man snart att det var ett sätt att spara dödas röster.”
”Kan snart återuppliva”
Det finns redan nu släktforskningssajter som erbjuder en AI-tjänst där man kan ladda upp bilder på släktingar som sedan animeras så att det ser ut som att de rör på sig.
Det finns även flera företag som säger sig snart kunna återuppliva döda med hjälp av röster eller rörliga bilder, bland annat Google och Microsoft.
Dock är tekniken i de flesta fall fortfarande under utveckling och det krävs fortfarande att användaren har en del teknisk kompetens för att kunna använda den.
Läs även: AI-system kan läsa tankar i en magnetkamera
Läs även: Gudfadern på Google slutar – vill varna för AI
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.