Om det fanns en tid innan techmiljardärer är det sedan länge glömt. Men är det verkligen rimligt att dessa tekniska genier dikterar villkoren för allas vår framtid? Nix – säger den här Nobelpristagaren.
Nobelpristagaren: Techmiljardärer – ett hot mot demokratin
Vem som bäst gynnas av AI?
Teknikföretagen själva.
Det anser Nobelpristagaren Simon Johnson, som tillsammans med ekonomerna Daron Acemoglu och James Robinson nyligen belönades för sitt arbete kring sambandet mellan demokrati och ekonomiskt välstånd.
Tekniska experter superhjältar
Den förmögna klicken av tekniska experter som utformar och styr tekniken ses ofta som superhjältar. De dominerar även utvecklingen, skriver Fortune.
Det höjer inte bara insatserna utan äventyrar samhällsnyttan, menar ekonomiprofessorn, som ser stora risker i att framtiden utformas efter techjättarnas visioner och rikedom – snarare än allmänhetens.
En demokratisk besvikelse
En första steg i rätt riktning torde därför vara att AI-utvecklingen kommer till den kvalificerade arbetarens del, snarare än en elit av miljardärer, konstaterar Nobelpristagaren i en intervju med AFP.
Att inte kunna erbjuda en högre levnadsstandard för den breda massan är helt enkelt inte acceptabelt.
Vidare efterlyser Johnson fler kvalificerade jobb med hög produktivitet, löner och villkor som överträffar tidigare generationers, liksom bättre lönevillkor för lågutbildade arbetstagare. Något han tvivlar på att AI kommer att kunna åstadkomma, när allt fler arbetstillfällen ersätts med teknik.
Mental ohälsa och polarisering
Vid sidan av de samhällsekonomiska aspekterna ligger också hälsohotet på lut.
Här nämner Johnson Meta och Alphabets affärsmodeller, som, drivna av digital reklam, har utformats för manipulera oss.
Det är skadligt för den mentala hälsan, särskilt för barn, och skapar polarisering i samhället, vilket återkommande uppmärksammats.
Beskatta digital reklam
Hit sällar sig också andra plattformar, som exempelvis Tiktok, som trots förbud, godkänt innehåll som sprider desinformation.
Så även techmiljardären Elon Musk, som har en mer liberal syn på kontroversiella inlägg, och inte vill följa den uppförandekod som gäller i Europa på sin plattform X.
Professorn förordar därför att man beskattar digital reklam, istället för att förbjuda den. En åtgärd som skulle kunna generera cirka 200 miljarder dollar i intäkter i USA, ge en sundare ekonomi och främja folkhälsan.
Läs mer:
Nu är det nog – igen: De stämmer techjätten. Dagens PS
Rymdskräpet ökar – alla utom Musk tar ansvar. Realtid
Tiktok bröt mot eget förbud – spred lögner. Dagens PS
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.