När AI slog igenom under 2023, var det en mångtusenårig dröm, som via automater och robotar, tog ett stort steg framåt.
AI och robotar – en tusenårig dröm
Anders Værnéus
Uppdaterad: 23 mars 2024Publicerad: 23 mars 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Drömmen om att skapa automatiska maskiner som hjälp för människan i vardagen, är en gammal företeelse.
Liksom att fattigdom var grunden för svenskens uppfinningsvilja, torde drömmen om att maskiner skulle göra samhällets slitgöra, ha varit något som trälar, slavar och andra på samhällets botten drömt om där arbetsuppgifter som pyramidbyggen och kanalgrävningar skulle genomföras.
Hur skulle den realiseras?
Vad drömmen bestod av och hur det automatiska skulle kunna skapas, tog det dock lång tid innan människan fick grepp om.
I litteraturen förekom drömmarna dock tidigt. I den grekiska antiken talas det om kung Pygmalions staty Galatea som fick liv av gudinnan Afrodite. Och bildhuggaren Daidalos statyer som kunde öppna ögonen och röra armarna.
Men detta var bara skrivna historier. Den första dokumenterade uppfinnaren som verkligen fick saker att röra sig “automatiskt” var Heron från Alexandria.
Hans ångkula blev förebild för den senare så viktiga ångmaskinen men lika viktiga var de vind- och vattendrivna instrument han konstruerade, som kom att bli de första stegen mot automationen.
ANNONS
Senaste nytt
Mekanisk servitris
ANNONS
Driven av litteraturens bild av mekaniska människor, uppfann den arabiske vetenskapsmannen Al-Jazari redan på 1200-talet en mekanisk servitris som kunde hålla upp drycker i koppar.
Syftet med automatiseringen har hela tiden drivits om en längtan av att maskinen ska ersätta människan och därför har bilden av den automatiska människan gång efter annan återkommit både i realiserad form samt i skrift.
Allt finare teknik
Men parallellt med arbetet med den mekaniska människan, fortsatte ingenjörerna att driva utvecklingen framåt där maskiner, urverk och leksaker blev allt mer tekniskt invecklade – både till nytta och som förstörelse.
Leonardo da Vinci fascinerades självklart också om drömmen om den mekaniska människan. Hans ritning från slutet av 1400-talet på en mekanisk riddare i rustning blev ett avstamp till en ny nivå.
Om hans riddare verkligen byggdes, är idag okänt. Men en senare byggd replika efter ritningen, kunde visa att hans teknik fungerade i verkligheten.
Industriella revolutionen
ANNONS
När den industriella revolutionen så fick fart på 1700-talets slut, så var det med ångmaskinen och Spinning Jenny i centrum. Automatiseringen förde nu människan in i ett nytt tidevarv och maskinerna blev nu en industriell produkt som hjälpte människan att i en allt högre takt producera produkter för en enklare vardag.
Roboten var dock inte glömd. Mekaniska människor hade fortsatt att byggas av ivriga ingenjörer. Begreppet robot, som för övrigt ungefär betyder “tungt, monotont och påtvingat arbete” på slaviska, fick fäste först 1920.
Då skrev den tjeckiske författaren Karel Capeks sin science fiction-pjäs R.U.R. där bokstäverna står för Rossums universalrobotar.
Mer lik människor
Med kunskapens snabba framsteg under industriella revolutionen, skapades allt mer människoliknande och funktionella maskiner som faktiskt mer och mer kunde utföra uppgifter som kunde vara till nytta i vardagen.
Men samtidigt föddes också rädslan – tänk om roboten blir lika bra på uppgifter som människan? Eller ännu värre – tänk om den blir bättre än människan.
Maskinerna tar över
ANNONS
Science Fiction-filmen Terminator (1984) belyser med all tydlighet vad som kan hända när maskinen blivit medveten om sin egen existens och vill därför utplåna sin skapare och största fiende; människan.
Skräcken om att maskinerna till slut ska ta över, har med AI:s entré på marknaden, mer än någonsin tidigare aktualiserats.
Tänk om den tusenåriga drömmen om den mekaniska människan, som skulle underlätta vardagen för oss på jorden, till slut tillsammans med AI blir vår undergång?
Lite cyniskt skulle då latmasken ha vunnit sin slutgiltiga seger över klokheten.
En mycket dyrköpt seger.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS