AI kan göra vetenskapliga processer snabbare och mer effektiva och kommer kanske även förändra hur forskning bedrivs.
AI kan förändra forskningen i grunden
Mest läst i kategorin
Debatten om artificiell intelligens, AI, tenderar att fokusera på de potentiella farorna med tekniken, som att den kan orsaka att massor av jobb försvinner, eller till och med leda till att mänskligheten utrotas, det skriver The Economist.
Teknik som universalmedel
Men andra hävdar att AI kan hjälpa oss människor att lösa några av våra största och svåraste problem genom att radikalt öka takten för vetenskapliga upptäckter, speciellt inom områden som medicin, klimat och grön teknik.
Även tidigare i historien har vissa trott att ny teknik kommer bli universalmedel, på 1850-talet hyllades telegrafen som en kungörare för världsfred, precis som flygplanen på 1900-talet.
På 1990-talet sade experter att internet skulle minska ojämlikheten och utrota nationalismen.
Kan verkligen förändra
Det sätt som AI tros kunna hjälpa till att lösa världens problem på har dock en starkare historisk grund, det har funnits flera tillfällen i historien när nya tillvägagångssätt och nya verktyg verkligen har hjälpt till att skapa världsförändrande vetenskapliga upptäckter.
På 1600-talet öppnade mikroskopet och teleskopet upp nya möjligheter till upptäckter som uppmuntrade forskare att tro på sina egna upptäckter hellre än på antikens visdom.
Vetenskapliga tidskrifter gav dem samtidigt ett nytt sätt att publicera och sprida sina upptäckter, vilket ledde till snabba framsteg inom bland annat astronomi och fysik.
Forskningen ledde till nya uppfinningar som pendelklockan och ångmaskinen, som blev drivkraften i den industriella revolutionen.
Nya forskningsområden
När den vetenskapliga metoden växte fram på 1600-talet började forskare lita på experimentella observationer och de teorier de kunde härleda ur dem, det skriver The Economist.
I slutet av 1800-talet började en förändring i och med etableringen av forskningslaboratorier, något som ledde till fler innovationer, som konstgödsel, läkemedel och datorns byggsten transistorn.
Förändringen ökade inte bara den vetenskapliga produktiviteten, den öppnade även upp nya områden för forskning.
Från mitten av 1900-talet möjliggjorde datorer nya former av vetenskap baserad på simulering och modellering av exempelvis vapen, flygplan och exakta väderprognoser.
Tillämpas inom många områden
Litteraturbaserad forskning, att göra nya upptäckter genom att analysera vetenskaplig litteratur och andra forskningsresultat, är ett område inom forskningen där AI kan hjälpa till.
I dag kan AI bearbeta språk och en stor mängd vetenskaplig litteratur och intresset för litteraturbaserad forskning växer, bland annat inom materialvetenskap.
Nu tillämpas AI-teknik inom nästan alla vetenskapsområden. AI kan identifiera lovande kandidater för analys, exempelvis material med de egenskaper som behövs i batterier eller solceller, eller molekyler med särskilda egenskaper för läkemedel.
AI kan gå igenom och leta efter mönster i stora mängder data och modellera och analysera komplexa system i celler och galaxer.
Bland annat har AI-verktyg använts för att identifiera antibiotika och för att hitta Higgspartikeln.
Förändrade vetenskaplig praktik
Den vetenskapliga tidskriften och forskningslaboratoriet förändrade den vetenskapliga praktiken genom att skapa ett kraftfullare sätt att göra nya upptäckter.
Även AI har potential att skapa en sådan förändring, särskilt inom områdena litteraturbaserade upptäckter och så kallade självkörande labb.
Självkörande labb är robotsystem som använder AI för att skapa nya hypoteser baserade på analys av befintlig data och sedan testar hypoteserna genom att utföra hundratals eller tusentals experiment.
Det sker bland annat inom områden som systembiologi och materialvetenskap.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: AI-system bearbetar tal som mänskliga hjärnor Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.