Vården i Sverige står inför stora utmaningar. Vi har en växande och åldrande befolkning, fler patienter som lever längre med en eller flera diagnoser i kombination, stramare budgetar, personalbrist och minskad tillgång till rätt kompetens. Vårdens medarbetare vittnar dessutom om stora brister i arbetsmiljön vilket hotar patientsäkerheten. Den kraftfulla potentialen med artificiell intelligens (AI) kan vara lösningen på många av dessa utmaningar. Om tekniken används på rätt sätt och på bred front står vården inför ett paradigmskifte.
Storskalig AI-implementering kan lösa vårdkrisen
PwC Sverige lanserade nyligen, i samarbete med Microsoft, Sectra och Blackwell Medtech, en rapport om AI i vården och hur en storskalig implementering skulle kunna gå till. I samband med detta har de bland annat genomfört en opinionsundersökning med hjälp av Kantar som visar att 97 procent av vårdens medarbetare och över 80 procent av svenska folket är positiva till att AI används i vården.
Vid kvalitativa intervjuer av vårdpersonal målas samma bild upp. Sammantaget ges en positiv bild där AI kan effektivisera, frigöra tid, öka vårdkvaliteten och därmed stärka patientsäkerheten. Ett exempel är automatiserad journalföring som kan bidra till att förbättra noggrannhet och effektivitet i informationshantering och administration. Ett annat exempel är AI:s förmåga att analysera stora mängder medicinsk information. Tekniken kan användas för att identifiera avvikelser och analysera bilder, vid till exempel mammografi, vilket skulle kunna bidra till att effektivisera den nationella screeningprocessen för bröstcancer.
Trots den positiva responsen och de stora möjligheterna med AI,går implementationen alldeles för långsamt. Därför vill vi ge tre konkreta förslag på hur en storskalig implementering av AI inom vården bör gå till.
1. Ta steget från pilot till storskalig implementering
Pilotprojekt kan spela en viktig roll eftersom de ger förutsättningar att testa AI i mindre skala. Men för att ändamålsenligt förbereda för en storskalig implementering behöver vården tydliggöra ansvaret för att driva och långsiktigt implementera AI, bortom pilotprojektet. Principen bör vara att ett pilotprojekt i en region som visar goda resultat kan användas som beslutsunderlag för hela vården. Resterande 20 regioner borde kunna ta lärdom av detta, skippa piloten och istället förbereda för storskalig implementering. Om nu ändå ytterligare pilotprojekt ska genomföras måste det finnas tydliga argument kring varför utfallet skulle bli annorlunda i andra regioner.
2. Visa på alternativkostnaden när AI inte används
För att få bästa effekt av AI-implementeringen krävs att huvudmän och verksamheter ställer om och skapar en kultur där digital utveckling främjas och prioriteras. Ett konkret förslag är att som praxis alltid beräkna såväl kostnaden för att införa AI, som kostnaden för att inte införa AI. Analyser av dessa båda kostnadsalternativ bör inkludera både kvalitativa och kvantitativa aspekter.
3. Utbilda medarbetarna i AI
Vården bör se AI som ett stöd och ge vårdpersonal rätt förutsättningar att arbeta med AI. Möjliggör utveckling, utbildning och diskussion kring ansvar och möjligheter med AI, samt vilka anpassningar av verksamheten som behöver göras för att nå rätt effekt. AI som används på ett etiskt sätt är en grundbult för ett hållbart införande av tekniken, och utbildning i AI är viktigt för att öka tilltron och användandet.
Sammanfattningsvis, vården behöver fortsätta att effektiviseras och det utan att äventyra patientsäkerheten, vårdkvaliteten eller medarbetarnas arbetsmiljö. Det är dags att se över hur Vårdsverige bäst kan nyttja möjligheterna med AI och säkerställa att vården inte går miste om de fantastiska möjligheter en storskalig AI-implementering innebär.
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.