Skogen en förutsättning för välfärd och grön omställning

En av Sveriges cirka 320 000 familjeskogsbrukare är Peter Helander. Han äger gammal släktskog utanför Mora, skog som hans familj och han skött i många år.

Sedan i maj är Peter Helander också ordförande i skogsägarföreningen Mellanskog.

”Våra medlemmar har alla olika mål för sitt skogsägande och vi som förening hjälper dem att bruka sin skog utifrån deras önskemål. Mellanskog, och de andra skogsägarföreningarna, Norra Skog och Södra, bildades för ungefär 100 år sedan och grunden är att ta tillvara medlemmarnas ekonomiska intressen”, säger Peter Helander.

Överenskommelser bra – detaljstyrning dåligt

Han berättar att staten på 50-, 60- och 70-talen rekommenderade att skogarna skulle besprutas med hormoslyr för att ta död på alla lövträd.

”Men tack vare det enskilda ägandet gjorde många som de ville och lät bli att följa uppmaningen.”

Ett exempel på hur statligt inflytande kan motverka mångfald och variation.

Idag tas många beslut om skogen på EU-nivå. Problematiskt, menar Peter Helander eftersom det finns så mycket mindre skog i stora delar av Europa, helt olikt Sverige, och Finland.

”Internationella överenskommelser är bra, men detaljstyr inte! För klimatets skull borde EU i stället ta som sin uppgift att återbeskoga de delar av Europa som har lite skog.”

Han tycker att många länder kan lära av Sverige och Finland hur man sköter skog. De senaste 100 åren har Sverige skött sina skogar väl. Här finns en tradition av plantering och återväxt. År 1993 fick vi en skogslagstiftning som bygger på principen ”frihet under ansvar” och sedan dess har vi sluppit den statliga detaljregleringen, med resultat att skogsbruket idag är mer inriktat på hållbarhet, biologisk mångfald och skydd av känsliga ekosystem. Kort sagt så har det mesta ur naturvårdssynpunkt blivit bättre, något som inte syns i den allmänna debatten.  

”Man ska komma ihåg att skogsbruk är ett långsiktigt arbete och att en tall som planterades i mina trakter före 1993 har 90 år kvar innan den är avverkningsmogen.”

”Skogen ger förutsättningen för välfärden”

Skogen rymmer stora nyttor, konstaterar Peter Helander.

”Den har byggt ett förnybart välstånd i Sverige. Skogen är en av basnäringarna som ger förutsättningen för vård, skola och omsorg, och för verksamheten på landsbygden. Men skogen har också andra stora värden, många uppskattar möjligheten att jaga eller plocka bär och svamp i våra brukade skogar.”

Skogens roll i klimatarbetet är känd, och omdebatterad. Skogen fångar in koldioxid i växande träd. Men fungerar också som substitution där den ersätter fossila produkter och processer. Och det värdet är mer beständigt än att skogen enbart står och binder, för den binder bara koldioxiden upp till en viss ålder. Kraftigt växande skog är den bästa kolsänkan medan äldre träd slutar att ta upp koldioxid.

Utmaningen nu är EU:s detaljreglering av hur skogen ska brukas. Men, implementeringen av reglerna måste ta hänsyn till svenska förhållanden, menar Peter Helander. I det avseendet är Finland ett föredöme, där man tittar på hur reglerna ska anpassas efter landets förutsättningar.

”I Sverige har vi god kontroll på våra skogar bland annat genom riksskogstaxeringen. Därför blev vi chockade över detaljregleringen av skogen i EU-kommissionens Gröna Giv. Men EU har till viss del insett att man gått för långt i flera frågor och nu backar man. Produktivitet och säkerhet är i stället i fokus efter pandemin och kriget i Ukraina. En småskalig stabil egenproduktion av energi som inte går att störa ut kan vara avgörande för hur vi klarar en kris. ”

”Vill lämna över en välskött skog till nästa generation”

Perspektiven i skogen är långa, så hur ser det ut med nästa generation Helanders skogsägande?

”Mina barn har flyttat till storstäder, men är hemkära. Jag känner att jag måste gå ut och titta över skogen tillsammans med dem. Och vi har en digital skötselplan. Det är viktigt att föra över både information och känsla till nästa generation. Visst handlar mycket om ekonomi. Jag har tagit lån för att köpa skog och vill ha en avkastning, men framför allt vill jag kunna lämna över en välskött skog till nästa generation.”

Nej, allt är inte pengar. Det gäller också när staten tar skog i anspråk för att till exempel göra ett naturreservat. Ger man en ersättning tycker man att skogsägaren då ska vara nöjd.

”Men tänk på allt jobb hon eller han har lagt ner. Jag hade tyckt att det vore bättre att man har mer flexibla skyddsformer, där skogen kanske kan brukas till viss del och där skyddet är tidsbegränsat. En sådan modell skulle få större acceptans bland skogsägare.”

”Växtzonerna flyttar sig. Växter som idag omfattas av artskyddet kanske framöver inte är lika skyddsvärda i framtiden som idag, andra arter kan i stället behöva vår omsorg. Naturen och förutsättningarna förändras. Skogen förnyar sig hela tiden”, säger Peter Helander.

LÄS MER: Det här är Skogslandslaget