Ett helt liv i naturen har lärt honom vikten av balans i ekosystemen. Nu jobbar eldsjälen och skogsbrukaren Rolf Nilsson för att hans barnbarn ska kunna njuta av en stark och frisk skog.
“Man måste tänka minst 70 år i framtiden och ta ansvar för kommande generationer”, säger han.
En rågångsstolpe är för de flesta bara en markering mellan två skogsfastigheter, men för Rolf Nilsson är det en tidsmarkör. En nyckel till glädjefyllda barndomsminnen.
“Den här stolpen använde jag och brorsan som riktmärke när vi skulle gå och fiska. Vi gick hit och vek sedan av ner mot bäcken. Den är väldigt värdefull för mig”, berättar han.
Rolf är en av över 300 000 familjeskogsägare i Sverige, och skogen i jämtländska Ragunda har ärvts ner i generation efter generation. Under barndomens fiskeäventyr ägdes marken av Rolfs farfar. Nu brukar han själv skogen som han lärt känna utan och innan under sitt 63 år långa liv.
“Familjeskogsbruken värnar mer om det känslomässiga i skogarna. I dag har jag skogen tillsammans med min fru. Hon bryr sig inte om min rågångsstolpe, men hon har i stället svamp- och bärställen som hon vill bevara.”
Som medlem i Norra Skog, ett kooperativ av 27 000 skogsägare, kan Rolf ha ett direkt inflytande kring hur den värdefulla skogsmarken ska brukas och bevaras.
Att kooperativets övriga medlemmar också är familjeskogsbrukare betyder att det inte bara är monetära värden som prioriteras i skötseln.
“Ett träd betyder inte bara pengar för mig. Självklart vill jag ha ut pengar från min skog, men jag kan vilja bevara 200 träd bara för att de har ett sentimentalt värde för mig.”
“Andra medlemmar kanske vill bevara en mosse eller en bergskreva som de har en särskild anknytning till. Då kan de prata med Norra Skog om att de platserna ska få förbli orörda.”
Han minns när grannen skulle avverka en bit skog på en plats där Rolf visste att tjädern gillade att spela.
“Jag är ute och promenerar mycket på min mark och hade sett att fåglarna gärna höll till just där avverkningen var planerad. Då band vi av ett område i skogen så att tjädern kunde vara kvar där.”
“Vi försöker in i det längsta att bevara sådana platser och drygt en fjärdedel av skogen undantas idag från brukande för att värna andra ekosystemtjänster.”
Rolfs skogsbruk är baserat på ståndortsanpassning, vilket betyder att rätt träd ska placeras på rätt plats för att skapa en hållbar skog som är mer motståndskraftig mot insekter, stormar och ett mer extremt väder.
En viktig nyckel är att plantera fler lövträd, eftersom de har en viktig roll i främjandet av biologisk mångfald.
I dag är mer än 20 procent av skogen i Sverige över 120 år gammal, en siffra som är ökande. Men Rolf lyfter gärna klimatnyttan som en ung skog innebär, då den binder mer koldioxid än de fullvuxna träden.
“När träden växer så suger de åt sig mer koldioxid. Därför gäller det att se efter skogen och göra plats för föryngring. När jag tog över marken så fanns det träd som var 100 år gamla.”
“Om den inte hade avverkats skulle den ha blåst ner. Många tror att vi bara skövlar och kör sönder skogen, men för varje träd som avverkas så planterar vi nya. Det är en självklarhet för mig som skogsägare.”
Det finns få branscher som kräver samma generationstänk som skogsbruket. Plantorna Rolf och barnen sätter tillsammans idag kommer kanske deras barnbarn en dag vara med och avverka.
“Man måste tänka minst 70 år framåt i tiden och det krävs en eldsjäl för att kunna se värdet i arbetet vi lägger ner i dag. Vi måste ta ansvar för de kommande generationerna, så att de också kan njuta av en stark skog med stor biologisk mångfald.”
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.
