Så kan Sverige göra hela Europa mer hållbart: ”Vi har ett ansvar”

Låg kännedom om svensk gruvnäring

Kännedomen om hur svensk gruvnäring egentligen fungerar är enligt Jenny låg. En paradox – då gruvnäringen under hundratals år har byggt upp välfärden i Sverige. 

“Ju längre bort från gruvorna man bor desto mer skeptiska är människor generellt. Det vet vi från de undersökningar som görs återkommande. På vår hemmaplan – i Kiruna, Pajala och Malmberget – är folk däremot generellt sett positiva till gruvnäringen. Jag tror att det delvis beror mycket på att vi i skolan inte lär oss om gruvnäringen, all nytta den gör och hur hållbar den idag faktiskt är. Vi lär oss om samhället och djurarter, men inte om olika bergarter och varför de är helt avgörande för att bygga ett fungerande – och inte minst – hållbart samhälle.”

Viktigt att använda de svenska resurserna

För avgörande är de. Att bygga ett välmående och hållbart land kräver tonvis med metaller och mineral – faktiskt hela 800 ton per person under ett liv. När världen nu skriker efter lösningar på klimatfrågan blir tillgången på de råvaror som driver förändringen ännu viktigare.

“Kan du komma på något i din vardag som har tillkommit utan att metaller eller mineral varit inblandade i produktionskedjan? Om vi inte kan utnyttja de naturresurser som finns på svensk mark kommer det att markant bromsa vår möjlighet att uppnå ett fossilfritt samhälle.”

Jenny tar livsmedelsindustrin som ett exempel.

“I dag är det lätt att göra ett medvetet val när vi köper matvaror. Vi letar efter ekologiska och närproducerade produkter. Där har gruvbranschen ett ansvar att upplysa allmänheten, så att slutkunderna börjar ställa hållbarhetsfrågor även när de köper en ny bil, telefon eller dator. Varifrån kommer egentligen metallerna som används i den här produkten?”

”Vårt fokus är att minimera avtrycket vi gör på miljön och klimatet”

Men varför just från Sverige då? Helt enkelt för att vi har en världsledande gruvnäring redan i dag, men också har högt satta mål även framåt.

“Vi jobbar i ett rasande tempo mot en CO2-neutral produktion, både under jord och i våra processer ovan jord. Vi har länge haft en miljölagstiftning som ställer höga krav och målet är att senast år 2035 ska all gruvbrytning i Sverige vara helt fossilfri.”

Minskar fotavtryck som brytningen gör

“Gruvbrytning är per definition ett ingrepp i naturen, men hela branschens fokus har länge varit att minimera avtrycket vi gör på miljön. Vi minskar fotavtrycket som brytningen gör, återställer marken när vi lämnar området, och har som mål att påverka den biologiska mångfalden positivt.”

Flaskhalsen i dag är vägen från att en fyndighet uppräcks till det att en verksamhet kan sätta igång.

“Det finns enorma krav att uppfylla innan en gruva får tillstånd att starta. Det är bra och viktigt men tillståndsprocessen är i dag för långsam och oförutsägbar. Det kan ta upp till 15 år att få tillstånd eller avslag för en ny verksamhet. Systemet har en inneboende tröghet som inte gynnar vår strävan att bidra till planetens hållbarhet.”

Makthavare måste inse vad som krävs

Nu hoppas Jenny att både makthavare och privatpersoner börjar inse vad som egentligen krävs för att vi ska klara klimatomställningen, och vilka fördelar en ökad brytning inom våra gränser kan ge.

“Om vi väljer att köpa våra metaller från Kina istället för att utvinna dem på hemmaplan så får vi en helt orörd lokal natur, men det globala avtrycket blir oerhört mycket större. Vi har förmågan att på ett mer hållbart sätt utvinna de metaller och mineral som hela Europa behöver, då har vi även ett ansvar att göra det.”

För att klara av den gröna omställningen krävs det många pusselbitar. En av dessa – som skulle livet mindre hållbart-ish och mer hållbart – är att bryta mer metaller och mineral från gruvor i Sverige.

LÄS MER: Så kan gruvor i Sverige göra din vardag mer hållbar.