Så investerar du i teknikdrivna tillväxtbolag – förvaltarnas guide 

I den här guiden får du ta del av råd från två professionella fondförvaltare inom just detta område.  

Nämligen Erik Sprinchorn och Carl Armfelt på TIN Fonder.  

Erik, hur gör ni för att hitta rätt teknikdriva tillväxtbolag att investera i? 

”Mycket handlar om erfarenhet. Vi har förvaltat aktier i sammanlagt över 40 år och har därigenom byggt upp ett starkt nätverk, särskilt i den innovativa änden av näringslivet. Ibland är VD:ar i bolag vi redan investerat i våra bästa analytiker, vi lär oss enormt mycket när vi pratar med entreprenörer. 

Sprinchorn nämner även förvaltarnas nyfikenhet som en stor framgångsfaktor: 

”Djävulen bor i detaljerna och det är där nyfikenheten gör skillnad. Att vi orkar nörda ner oss lite mer än de flesta orkar är en stor usp”. 

Sprinchorn och hans kollega Carl Armfelt får ofta investeringsförfrågningar men investerar endast när de tror på bolagets affärsmodell konstaterar Sprinchorn. 

“Vi vet ganska väl vilka affärsmodeller som fungerar och som vi gillar. Även om vi tackar nej till 90 – 95 procent av alla förslag så finns det fler idéer än vi får plats med i portföljen”. 

Erik Sprinchorn och Carl Armfelt förvaltar två fonder – TIN Ny Teknik och TIN World Tech. Fonderna riktar sig till de som anser att mjukvara, digitala varumärken och hälsa blir allt viktigare i framtiden.  

Kan TIN Ny teknik vara något för dig? Läs mer om fonden här  

Vilket är det vanligaste misstaget när man investerar i specifikt hälsosektorn?  

“Det behöver inte nödvändigtvis vara ett misstag i att investera i forskningsbolag, binära situationer där utfallet antingen blir fantastiskt eller förfärligt. Vi tycker bara det är väldigt svårt och träffprocenten är generellt låg”, säger Sprinchorn och fortsätter: 

”Chansen att lyckas hela vägen har förbättrats i takt med att metoderna att ta fram läkemedel förändrats från kemi och små molekyler till biologiska dito. Trots det är det tyvärr många lovvärda projekt som faller ifrån under resans gång, av alla möjliga orsaker”. 

Vilket är anledningen till att förvaltarna oftast håller sig borta från just forskningsbolagen. 

”Vi kallar ibland forskningsbolagen slarvigt för guldgrävare, som vi inte gärna investerar i. Däremot investerar vi gärna i bolag som säljer hackor och spadar till guldgrävare. Det vill säga instrument, förbrukningsvaror, enzymer, antikroppar och liknande.  

Därigenom kan vi få exponering till all innovation som sker utan att ta risk på enskilda forskningsprojekt”, konstaterar Sprinchorn. 

Finns det något framgångsrecept för investeringar inom digitala varumärken?  

“Det vi kallar digitala varumärken är egentligen framför allt mjukvaruföretag som säljer till konsument. Därmed blir det också viktigt för dem att skapa starka varumärken eller franchises som konsumenter känner igen och gillar”. 

Sprinchorn fortsätter: 

”Mjukvara är som bekant väldigt skalbart – har man väl gjort jobbet att skapa en attraktiv mjukvara, till exempel ett dataspel, kan man distribuera mjukvaran globalt till väldigt låg kostnad. Och det kostar inte heller något att skapa en kopia av mjukvaran, eller för den delen hundra miljoner kopior”, säger Sprinchorn.  

Så vad är då framgångsreceptet? 

“Framgångsreceptet är väldigt likt det inom andra sektorer. Det handlar mycket om människor – finns det god bolagsstyrning och är ledningen bra? Finns det en bevisad förmåga att ta fram nytt, spännande innehåll? Affärsmodellen är ju i grunden oerhört attraktiv, men det gäller att man förvaltar den på ett bra sätt”, berättar Sprinchorn. 

Varför är nordiska småbolag särskilt intressanta? 

”Norden är historiskt en väldigt attraktiv region, kanske världens bästa att investera i över riktigt långa perioder. Vi har generellt sett ordning och reda, en hög grad av innovation och digitalisering”, säger Sprinchorn och adderar: 

”Vi har också väldigt små hemmamarknader, vilket tvingar bolag att väldigt tidigt fundera på geografisk expansion. En alltmer digital värld gör att detta kan gå snabbare och företag i Norden är generellt sett väldigt bra på att växa internationellt”. 

De senaste två åren har investerare skytt Norden och små bolag i takt med att sentimentet på marknaden successivt försämrats. Detta har skapat en situation där nordiska småbolag handlas till lägre värderingar än man sett på länge.  

Något som gör nordiska småbolag till en särskilt intressant sektor säger Sprinchorn och fortsätter: 

”Attraktionskraften i nordiska småbolag har inte strukturellt blivit mindre och nu kan vi agera med större säkerhetsmarginaler”. 

Läs mer: AI:s oundvikliga frammarsch – en djupdykning i teknologins påverkan