Ny cancerterapi – tydliggör renässansen inom repositionerade läkemedel

Dr. Austin Smith, Ectin Researchs nya CMO, reflekterar över den aktuella ökningen av repositionerade läkemedel, särskilt inom onkologin, och implikationerna för MFA-370, Ectin Researchs nya cancerterapi för urotelial cancer i urinblåsan.

“Repositionering av läkemedel, eller undersökningen om ett ’gammalt’ läkemedel kan fungera som behandling av ett ’nytt’ sjukdomstillstånd, har alltid gjorts”, säger Dr. Austin Smith, och fortsätter:

“Men det senaste decenniet har vi sett en verklig renässans när det gäller repositionering.”

Varje år från 2015 har den globala marknaden för repositionerade läkemedel ökat med ca. 1 BUSD.

Antalet forskningsartiklar som publiceras i ämnet har tiodubblats – från 25 000 per år 2012 till nästan 250 000 år 2019.

Vad är det då som driver denna ökning?

Och vilka är de associerade marknads- och medicinska fördelarna?

“En avgörande drivkraft är framväxten av artificiell intelligens och superdatorer,” förklarar Dr Austin Smith.

“Med dagens beräkningskraft kan vi sätta samman data från tusentals befintliga publikationer och göra en biologisk modell som simulerar läkemedlets verkningssätt. Vi accelererar snabbt vår förståelse av föreningarnas molekylära farmakologi hela tiden.”

Ökad produktutvecklingshastighet 

För läkemedelsutvecklare erbjuder repositionering av läkemedel en ökad produktutvecklingshastighet, minskade kostnader och risker.

”Eftersom repositionerade läkemedel redan har godkänts kan de ofta hoppa direkt till fas II i klinisk utveckling. Särskilt i USA kan FDA:s 505(b)(2) Regulatory Pathway kraftigt minska mängden regulatoriskt arbete och utvecklingstiden”, säger Dr Austin Smith.

Minskad kostnad, minskad risk 

Även om produktutvecklingstiden och kostnaderna varierar från ett repositionerat läkemedel till ett annat så minskar repositionering avsevärt, generellt sett, kostnader och risker för läkemedelsutvecklare:

”Det kan kosta från 200 MUSD till 1 BUSD att utveckla ett nytt läkemedel från början till slut. Ett repositionerat läkemedel kan kanske utvecklas för cirka 20 MUSD på en bråkdel av tiden. Ett nytt läkemedel tar vanligtvis från 12 till 15 år att utveckla, jämfört med 4 till 5 år för ett repositionerat läkemedel”, säger Dr. Austin Smith.

Cirka 33 procent av de repositionerade läkemedlen uppnår så småningom myndighetsgodkännande. Jämfört med cirka 5 procent av nya oprövade substanser (”new chemical entities”).”

”Väldigt få läkemedel som får myndighetsgodkännande tjänar faktiskt tillbaka alla sina ursprungliga kostnader. Tids- och kostnadsbesparingarna, plus anpassningspotentialen för repositionerade läkemedel, är exceptionella.”

Cancer ett fokusområde för repositionerande behandlingar  

Repositionering har haft en särskilt stor inverkan inom onkologin. 50 procent av de repositionerade läkemedlen är för behandling av cancer.

Detta sträcker sig från “mjuka” repositionerade cancerterapier, omvandlade från en cancerindikation till en annan (som trastuzumab som ursprungligen behandlade metastaserad bröstcancer men sedan användes för gastroesofageal junction (GEJ) cancer) till “hårda” repositionerade terapier, utvecklade för att behandla tillstånd som skiljer sig från deras ursprungliga målindikation – som Bacillus Calmette-Guérin (BCG)-vaccin.

Detta användes först för tuberkulos, sedan repositionerades för cancer i urinblåsan samt testas för kolorektal cancer och som tilläggsterapi för tjocktarmscancer.

”Vår förståelse för hur existerande läkemedel fungerar förbättras hela tiden eftersom vi bättre kan spåra och matcha data från flera källor – från referentgranskade publikationer, medicinska fallrapporter, observationsstudier, kliniska prövningar, patientgrupper och forum. Det betyder att vi kan passa ihop fler av pusselbitarna för att bättre beskriva och modellera de relevanta molekylära vägarna i en cancercell och var dess akilleshäl kan vara”, säger Dr. Austin Smith.

”Enligt min erfarenhet föredrar vissa läkare alltid de allra senaste, nyaste föreningarna. Men så länge de kan se nytta för patienten – dvs om vi kan visa rätt preklinisk information, då är de mer än villiga att försöka. Fler och fler repositionerade läkemedel används inom nya indikationer och fler människor börjar förstå hur mycket outnyttjad potential det finns i så många befintliga terapier.”

Läs mer: Hopp om cellterapi som behandling av typ 1-diabetes