1989 gjorde Magnus Uggla kultlåten ”Baby boom”. Nu är bebisarna i 30-årsåldern – och på väg till radhuset.
Nu är baby boom-generationen på väg till radhuset
Mest läst i kategorin
Magnus Ugglas hitlåt var en spegling av sin samtid – så många barn som föddes runt 1990 har det inte fötts i Sverige sedan dess, trots att den totala befolkningen har ökat med mer än 20 procent.
Demografiska aspekter är en viktig komponent när det gäller att planera samhällen – barnkullarna avgör hur många förskoleplatser som behövs, den stora boomergenerationen från 40-talet innebär ett ökat tryck på äldreboenden, och så vidare.
120 000 barn per år
Studerar man SCB:s födslostatistik så ser man tydliga pucklar – runt 1945 föddes många barn, som i sin tur fick barn och skapade en ny puckel i mitten av 1960-talet, och 60-talsbarnen blev föräldrar runt 1990.
De här åren föddes cirka 120 000 barn per år i Sverige. Därefter vände kurvan ner till under 90 000 barn vid millennieskiftet och de senaste åren har antalet legat på runt 115 000.
Senaste nytt
Fastighetsbolaget som tar fasta på utvecklingen
En som tar fasta på de demografiska pucklarna är Einar Janson. Han är vd för Titania som utvecklar bostäder runt Stockholm.
“De senaste två åren har vi sett ett ökat tryck på större lägenheter, något som har förklarats som en pandemieffekt. Men det kan också förklaras med demografiska orsaker. Grovt generaliserat: Barnen som föddes runt 1990 flyttade till ettor för några år sedan när de lämnade universiteten och fick jobb”, säger han och fortsätter:
“Nu har de skaffat sig en partner, kanske ett barn och en större lägenhet. De vill stanna så länge de kan i innerstaden men snart växer familjen och nästa steg är att de flyttar ut till småhus längre ut från centrala Stockholm.”
Teckna Titania:
90-talspuckeln del i strategi
Den demografiska utvecklingen är en del i Titanias strategi. Bolaget utvecklar främst hyres-och bostadsrätter men har även positionerat sig för att möta 90-talspuckeln som om några år söker sig till radhuslivet.
“Vi har 500 byggrätter för småhus i Stockholms län, längst fram ligger ett projekt i Vallentuna med 117 småhus där detaljplanen har vunnit laga kraft. Även i Botkyrka har vi ett par projekt där vi har kommit långt. Vi satsar framför allt på radhus som har den prisnivå som passar bäst för 90-talisterna”, säger Einar Janson, som menar att det vore önskvärt om de demografiska aspekterna fick större utrymme när det kommer till att planera nya områden.
Han utvecklar resonemanget:
“De senaste åren kan jag tycka att det har fokuserats mycket på vilka projekt som är berättigade till investeringsstöd. Det hade känts mer långsiktigt att fokusera på vad som efterfrågas än vilka subventioner som för tillfället finns på marknaden. Samtidigt är det svårt för kommuner att hantera generella demografiska utmaningar – sådant som gäller nationellt behöver inte påverka enskilda kommuner.”
Läs även: Så blir Titania kommunernas favorit
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.
Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.