Krypto for Dummies – viktigt att känna till

Alltifrån allt som skrivs om kryptovalutor har varit positivt till digitala valutor. Och det finns fallgropar då dessa valutor funnits så pass kort tid. De stora värdeökningarna från tid till andra har gjort att en del oseriösa aktörer och lyckosökare dras till den marknaden, och lanserar sina egna valutor. Den som äga den här sortens valutor har därför glädje att lära sig vissa grundläggande fakta.

Parallellt finansiellt system

Så är dessa digitala valutor en alternativ valuta, ett parallellt finansiellt system? Ja, precis som traditionella valutor är dessa en form av digitala skuldsedlar. Det står alltså egentligen vem som helst fritt att lansera sin egen valuta och bli sin egen central-bankir. Så har det varit i historien att det funnits privata utgivare av sedlar och mynt. Dock har länderna runt om i världen infört monopol på sedelutgivning. Men här har de digitala valutorna ändrat spelplanen.

Blockkedjeteknik

Dessa digitala valutor bygger på en teknik som heter blockkedjeteknik. En fördel med tekniken är den är helt spårbar eftersom transaktion går att följa. Ägaren är dock anonym, vilket gör att den som har själva koden – den så kallade kryptonyckeln – till en viss mängd kryptovaluta äger den. Här skiljer sig inte en kryptovaluta från vare sig sedlar eller guld. Här gäller det att vara noggrann vad gäller koden. Det finns exempel på personer som förlorat miljardbelopp genom att slänga en dator på soptippen.

Handla för kryptovaluta

Kan man då handla för sin kryptovaluta. Svaret är ja, men i de flesta fall måste den växlas över till en mer traditionell valuta utgiven av en stat – alltså exempelvis svenska kronor, dollar eller euro.

Vissa företag accepterar betalning i kryptovalutor – ett sådant uppmärksammat fall är Tessla där Elon Musk aviserat att man kommer att acceptera betalning i bitcoin. Bitcoin är den överlägset största kryptovalutan.

Digital beräkningsprocess – Gruvdrift

Bitcoins skapas genom en komplicerad digital beräkningsprocess som färgstarkt kallas gruvdrift, som också har blivit kritiserad för att den kräver mycket stora mängder datorkraft, vilket kan anses vara en belastning för miljön. Upphovspersonen – pseudonymen Satoshi Nakamoto (som anses vara en japan) – är den som skrivit det så kallade white pappret – alltså grundtexten som specificerar hur Bitcoin skapas med hjälp av datorkod och mängden av valutor som får produceras. Koden för valutan började skrivas 2007, så det är en förhållandevis ny företeelse.

Alternativ till traditionella finansiella infrastrukturen 

Syftet med Satoshi Nakomotos projekt är att skapa ett livskraftigt decentraliserat alternativ till den nuvarande traditionella finansiella infrastrukturen. Det kan vara värt att påpeka att det aldrig har blivit känt vem som ligger bakom pseudonymen, även om ryktena har varit många och ibland mycket fantasifulla.

Stora förmögenheter har skapats

Värdet på Bitcoin har sedan lanseringen 2009 ökat kraftigt och marknaden är värd motsvarande flera hundra miljarder kronor. Aktuella kursen i skrivande stund är cirka 410 000 kronor för en Bitcoin. Så stora förmögenheter har skapats och förlorats bland de som handlar med den sortens kryptovalutor.

Det finns även flera andra kryptovalutor som uppmärksammats. Ethereum, Litecoin och Dogecoin är sådana exempel.

Fyller funktion som värdebevarare

Så har dessa digitala pengar lyckats skapa detta alternativ till den vanliga finansiella infrastrukturen?

Kryptovalutor har visat sig fylla en funktion inte bara för den som vill spekulera. Kryptovalutor fyller även en funktion bland annat som värdebevarare. Sydamerikaner är bland de mest aktiva i handeln med den här sorters valutor. Framför allt i de länder som har mycket hög inflation. Där växlar en del personer till kryptovalutor så fort man fått sin lön i lokal valuta. Precis på samma sätt som många växlar över till dollar för att säkra värde. I praktiken är det ingen skillnad mot vad som hände den svenska kronans dåvarande fasta växelkurs under 1992. Ett misstroende mot kronan och den förda svenska ekonomiska politiken gjorde att främst svenska företag undvek att växla sina exportintäkter i utländsk valuta till kronor. Till slut fick detta den svenska Riksbanken på fall, som släppte den fasta växelkursen i november 1992.

En fråga om förtroende

Så precis som med länders valutor är det även för kryptovalutor en fråga om förtroende för den som producerar valutan.

Vad gäller kryptovalutors värde finns det två läger av ekonomiska förståsigpåare.

Grovt kan man säga att ena sidan – kritikerna – hävdar att kryptovalutor inte har något underliggande värde. Och därför kan liknas vid en enorm spekulationsbubbla i likhet med den klassiska bubblan som drabbade uppblåsta värden på tulpanlökar i Holland i början på 1600-talet.

Den andra sidan anser att det handlar om förtroende för de som ger ut valutan. Och här har kryptovalutor bland annat samma fördelar som ansvarsfulla centralbanker eftersom det handlar om förtroende då det inte längre finns något så kallat inneboende värde (intrinsic value) i en valuta, som det tidigare fanns när en valuta kunde växlas in mot en viss mängd guld (som för övrigt klassas som en valuta). Det är också därför som man flyr till vissa valutor, som schweizerfrancen eller dollarn, i orostider.

Kan förbjudas

Något som brukar föras fram är att om kryptovalutor blir för starka i relation till traditionella valutor så kan de förbjudas, eftersom de då skulle hota stater och centralbanker. Så skulle bli utfallet, men vad som talar emot detta är att den här typen av valutor redan börjar bli etablerade-Dessutom har flera av världens ledande banker börjat erbjuda handel och produkter kring kryptovalutor.

En del av portföljen

Det börjar bli allt vanligare bland finansproffs att hävda att man bör ha en del av sin portfölj placerade i digitala valutor, precis som man har guld. Här har en tumregel sagts att 5 till 10 procent av portföljen bör ligga i digitala valutor.

Den som tycker det verkar vara vettigt att köpa kryptovalutor kan göra det vid en börs som erbjuder den här typen av handel, och sedan föra över tillgångarna till en så kallad digital plånbok för att tillgången ska vara helt säkrad.

Om man tycker det verkar krångligt och exempelvis är rädd för att köpa fel valuta vid fel tidpunkt, kan man i dag få hjälp med den här typen av förvaltning. Antingen kan man exempelvis köpa börs-handlade fonder. Eller så kan man lägga ut förvaltningen på aktörer som specialiserat sig på att handla med digitala valutor. En sådan aktör är svenska Hilbert Group, som är i process att förbereda en listning på Nasdaq First North.