Kritiska aspekten: "Mångfald innebär en risk"

”En välskött skog har fantastiskt många nyttor och vinster för samhället”, säger familjeskogsbrukaren Mikaela Johnsson.

I ett land där 70 procent av markytan täcks av träd är det inte konstigt att skogen betyder mycket för många. Den har byggt vår välfärd, den är en av landets största exportprodukter, den är en kugge för företagande på landsbygden, och den används ofta som säkerhet vid lån och investeringar.

Skogsnäringen sysselsätter 120 000 personer i Sverige, vilket motsvarar två procent av alla som jobbar i den svenska ekonomin. Den är dessutom en fantastisk källa till avkoppling för oss alla.

Mer än hälften av den produktiva skogsmarken som brukas i dag ägs av privatpersoner, så kallade familjeskogsbrukare. En av dessa över 300 000 familjeskogsbrukarna är Mikaela Johnsson från småländska Ljungby, där hon och maken brukar sin skog med fokus på produktion, hållbarhet och biologisk mångfald.

“­­En välskött skog har fantastiskt många nyttor för samhället, både ekonomiskt och för rekreation”, säger Mikaela Johnsson, som även är aktiv styrelseledamot för både Lantbrukarnas Riksförbund och Södra Skogsägarna.

Gynnsamt för klimatet

Skogen är också en viktig nyckel i kampen mot klimatförändringarna. Växande träd är en levande och naturlig kolsänka. När de avverkas förvandlas de till samhällsnyttiga produkter, samtidigt som nya träd planteras och kretsloppet återupptas. Avverkade träd kan bli nya hus och binda in kol under lång tid och ersätta en mängd andra varor som i dag produceras av fossila produkter, plast och andra mindre gynnsamma material för klimatet.

Möt Sveriges viktigaste landslag här!

Men missförstånden kring skogen är många, speciellt kopplat till det laddade begreppet biologisk mångfald. En hållbar, produktiv och artrik skog är avgörande för att Sverige även i fortsättningen ska ligga i framkant när det kommer till skogsbruk och export av timmer.

“Sverige är i dag en av de ledande nationerna i världen när det gäller att bedriva ett hållbart skogsbruk, vi är långt före många andra. Kunskapen hos enskilda skogsägare är hög, inte bara när det gäller virkesproduktion utan också kring vikten av biologisk mångfald och hur skogen kan bidra till klimatomställningen. Vi jobbar i en bransch som har ett hundraårigt perspektiv och därför är det viktigt att också nå ut till konsumenterna och visa nyttan som alla får av att skogen brukas på rätt sätt”, säger Mikaela Johnsson.

Det är ett tungt ansvar som vilar på familjeskogsbrukarnas axlar. De ska både ta ansvar för skogen som ligger djupt i vår folksjäl och som de ofta ärvt genom generationer, men också få fram dess alla nyttor till fördel för både samhällsekonomi och klimat, och samtidigt bevara den biologiska mångfalden. Detta samtidigt som de politiska besluten och förslagen haglar.

Via sina styrelseuppdrag kan Mikaela Johnsson aktivt bidra i arbetet för att få bättre politiska förutsättningar för Sveriges skogsbrukare att bedriva sitt skogsbruk. Ett stort problemområde för många skogsägare nu är myndigheternas tolkning av artskyddsförordningen.

Saknas naturlig ersättningsrätt

Om en fridlyst art etablerar sig, eller spår av den upptäcks på en skogsägares mark, kan det leda till ett avverkningsförbud – säkerställt rätt till ersättning. Det är ett enormt slag mot individens inkomst och skogsägarens långsiktiga planering, men det innebär även förlorade skatteintäkter till staten och förlorade arbetstillfällen på landsbygden.

“Vi har sett en flodvåg av politiska beslut den senaste tiden, både nationellt och på EU-nivå. Hur artskyddsförordningen tolkas i dag är den mest problematiska frågan. Vi vill ha en skogspolitik som skapar naturvärden och klimatnytta, inte skapar konflikter. Det är inte hållbart som det är i dag, att det är en risk att skapa mångfald i sin skog”, berättar Mikaela Johnsson.

I dag tar artskyddsförordningen inte hänsyn till pågående markanvändning, och det finns ingen naturlig ersättningsrätt. Mikaela Johnsson vill bland annat se ett system där markägaren automatiskt får ersättning om avverkningen stoppas, samt en politisk avvägning kring var samhällets pengar egentligen gör mest nytta.

För familjeskogsägarna är det här kritiska punkter att adressera. Dels för den egna tryggheten, men också för att det svenska skogsbruket ska fortsätta stå starkt och bidra till både ekonomin och den gröna omställningen.

“Kostnaden för att skydda områdena med de fem vanligaste rödlistade arterna skulle uppgå till 10 miljarder kronor om bestämmelserna tillämpades konsekvent. En summa som är helt orimlig, både för enskilda skogsägare och för samhället. I det här finns det ingen rättssäkerhet för skogsägaren. Man måste stämma staten för att kanske få rätt till en ersättning som motsvarar skogens värde, med risken att inte vinna målet och dessutom måste man kanske stå för rättegångskostnaderna själva. En situation som är ohållbar både för skogsägarna och för samhället i stort”, säger Mikaela Johnsson.

Skogsnäringen i stundande EU-val

Inför det stundande EU-valet hoppas Mikaela Johnsson att skildringarna av skogen inte blir ensidig, utan beskrivs utifrån alla de nyttor den faktiskt bidrar med. Och att fler inser hur livsviktig skogsnäringen är för hela landet.

“Skogen är vital för både oss människor och samhället i stort. Man får inte glömma bort att skogen ska räcka till för många olika saker och det behöver politiken förstå. Som familjeskogsägare är jag stolt över vad tidigare generationer har lämnat till oss. Nu jobbar vi hårt för att efterlämna något som är ännu bättre, men för att lyckas med det krävs att vi får rätt stöd av politikerna”, avslutar hon.

Läs mer om skogsbruk och Sveriges familjeskogsägare här!

Du kanske även är intresserad av:
“Så många träd kommer vi plantera fram till 2032”
Rolf skapar framtidens skog: ”En självklarhet för mig”