Dagens PS

Därför väljer förvaltaren bort hajpade AI-bolag

Johan Nilke, teknikförvaltare på Lannebo Fonder, investerar i bolag med kopplingar till AI och har analyserat och följt utvecklingen av AI under lång tid. (Foto: Getty Images/iStockphoto)
ANNONS / SPONSRAD
ANNONS / SPONSRAD
Uppdaterad: 24 okt. 2023Publicerad: 24 okt. 2023

De senaste åren har flera nya tekniker uppmärksammats stort för att sedan falla i glömska. Är AI ännu ett exempel i raden eller kommer det revolutionera samhället på riktigt? Med jämna mellanrum inträffar det, plötsligt pratas och skrivs det överallt om en ny teknik som fullständigt ska förändra vårt sätt att leva och verka. Några exempel från de senaste åren är blockkedjetekniken, självkörande bilar och VR. 

Mest läst i kategorin

Sedan förra hösten är det AI, artificiell intelligens, som varit på allas läppar efter att företaget Open AI lanserade sin textrobot Chat GPT. Men är det annorlunda denna gång? Och hur skiljer sig i så fall AI-hajpen från tidigare hajpade nya tekniker?

Överdrivet genomslag?

Johan Nilke, teknikförvaltare på Lannebo Fonder, investerar i bolag med kopplingar till AI och har därför analyserat och följt utvecklingen av AI under lång tid. 

Johan Nilke, teknikförvaltare på Lannebo.

Enligt honom går det ofta att skönja ett mönster när det kommer till nya tekniska skiften där våra förväntningar på kort sikt ofta är alldeles för överdrivna. 

“Med all ny teknik överdriver man ofta påverkan på kort sikt men underskattar den på lång sikt. Det brukar vara så att det tar cirka 10 år innan något verkligen slår igenom och får en större påverkan”, säger Johan Nilke. 

Däremot ser vi tecken på att generativ AI kan nå en mer mogen fas inom 2 till 5 år, snarare än 10. Tekniken bakom AI har funnits väldigt länge och det finns få områden som det forskats lika mycket på.

Läs mer om fonden Lannebo Teknik hos Lannebo

Det stora skiftet

“Uttrycket artificiell intelligens myntades 1956 och sedan dess har man fått se AI genom alla de här superdatorerna som slår människor i olika spel som schack eller jeopardy. Så man har haft den här kunskapen under lång tid och vetat hur man ska göra”, säger Johan Nilke. 

Det nya är egentligen att förutsättningarna för tekniken nu finns på plats. Dels genom digitaliseringen som inneburit att material eller källor som tidigare kanske bara fanns tillgängligt fysiskt nu också finns digitalt, och dels genom framväxten av molntjänster som underlättat samlande av data. Men kanske viktigast av allt är att det nu finns datorkraft som möjliggör effektiv träning av AI-modellerna. 

“Det är det som är det stora skiftet”, säger Johan Nilke.

Väljer bort hajpade bolag

På Lannebo Fonder används AI i viss utsträckning, bland annat som ett hjälpmedel för att få en överblick av en viss sektor.

“Sedan är vi lite försiktiga både när det kommer till att lita på det som kommer ut, för det stämmer inte alltid, och också med vad vi stoppar in för information eftersom vi inte kan veta hur det sprids eller används”, säger Johan Nilke.

Investeringar i renodlade AI-bolag aktar man sig också för. Få sådana bolag är idag lönsamma utan befinner sig i ett väldigt tidigt skede i sin utveckling. Däremot har Johan Nilke och hans kollega Helen Groth investerat i Microsoft som äger delar av företaget Open AI, skapare av Chat GPT. De har även under en längre tid varit investerade i Nvidia, vars datorchip revolutionerat utveckling av AI

“Vi väljer bort de mest nya eller hajpade bolagen men kan ta del av AI genom mer beprövade affärsmodeller som hos Microsoft eller i andra bolag där AI kompletterar en redan lönsam affärsmodell”, säger Johan Nilke. 

Regleringar kommer krävas

Själv är han inte speciellt rädd att AI skulle ta över världen men han menar att det behövs regleringar inom området. 

“Teknikfokuset som vi nu ser i samhället saknar jämförelse. I den verkligheten är det vårt jobb som fondförvaltare att manövrera förbi trender och identifiera hållbara affärsmodeller, vilket har visat sig vara en lyckosam strategi. Bara i år är Lannebo Teknik upp med nästan 30 procent.” (per 30 september 2023)

Även där menar han att AI följer det mönster som tidigare teknikskiften haft. 

“Det går igen oavsett vad det gäller. Lagstiftningen ligger alltid steget efter och så ska det kanske också vara i en demokrati, att det finns en tröghet i hur man stiftar lagar och hur man ändrar på styrningen av ett land.”

Lannebo

Lannebos mål är att få kapital att växa och företag att lyckas. Det innebär att målet för Lannebo är att skapa värde, inte bara avkastning. Det gör man genom att hjälpa företag att lyckas.

 

Läs mer om fonden Lannebo Teknik hos Avanza
Läs mer om fonden Lannebo Teknik hos Lannebo
Läs mer: ”AI kan göra allt utom att hämta kaffe”
Lannebo Live: AI – hot eller möjlighet?
Riskinformation. Lannebos artiklar innehåller information om värdepappersfonder och specialfonder. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
ANNONS / SPONSRAD
ANNONS / SPONSRAD

Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.

ANNONS / SPONSRAD
ANNONS / SPONSRAD

Detta är en artikel publicerad på uppdrag av en sponsor. Innehållet i dessa artiklar reflekterar inte Dagens PS eller redaktionens åsikter.

ANNONS
Dagens PS - en del av newstechbolaget RLVNC

Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB)
– Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.

Läs mer här

Senaste nytt

Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]