”Sydafrikas moder” lämnar ett omtvistat arv

Detta är en krönika. I texten är det krönikörens åsikter som förs fram, inte Dagens PS.

Winnie Madikizela-Mandela dog i måndags i Soweto, den berömda kåkstaden där hon nästan 60 år tidigare hade träffat Nelson Mandela på en busshållplats.

Hon hade alla de egenskaper som krävdes för att entusiasmera massorna. Utstrålningen, vältaligheten och en glöd som i mångt och mycket bottnade i det förtryck hon hade fått uppleva. När den sydafrikanska regimen fängslade hennes make 1962 kom hennes liv att präglas både av kampen att få honom fri, och mot den rasistiska regimen i sig.

1969 dömdes hon själv till 18 månaders fängelse i isolering och mindre än tio år senare utsattes hon både för tortyr och upprepade husarrester. 

Hon har senare kommenterat övergreppen med att de fick henne att lära sig hata, och det är med bakgrund av detta hennes retorik formades. För när Nelson senare förespråkade försoning och förlåtelse, ropade Winnie på hämnd. Hennes kanske kändaste citat var under en demonstration 1986 när hon proklamerade att ”med våra tändsticksaskar och halsband (necklaces) ska vi befria detta land”. Necklaces syftade där på den tortyrliknande avrättningsmetoden med samma namn, där man satte gummidäck om halsen på en utpekad förrädare, för att sedan tända eld på det.

1991 dömdes hon också för kidnappning och anstiftan till mord på en 14-årig pojke som 1989 hade utpekats som polisinformatör, och fått halsen avskuren av en av Madikizelas livvakter. Hennes livvakters brutalitet blev ökänd, och någonting som kom att förfölja hennes anseende framöver.

När Nelson släpptes ur fängelse 1991 höll hon upp hans hand i en av de senaste årtiondenas mest ikoniska bilder. Hon var en inspiratör och ledare som gjorde kampen för frihet till sitt liv. Men när hon fick politiskt inflytande började också hennes problem med rättvisan. 1995 fick hon lämna sin makes regering efter anklagelser om korruption, och året därpå skiljde de sig.

Och 2003 fälldes hon på flera punkter för både bedrägeri och stöld, vilket ledde till fängelse och att hon var tvungen att lämna sina ledande poster inom partiet ANC. Trots detta var hennes anseende fortsatt starkt både bland många sydafrikaner och många inom partiet, och bara för några år sedan gjorde hon politisk comeback. 

Få historiskt framträdande personer har lämnat ett helt okontroversiellt arv efter sig. Madikizela-Mandela är inget undantag. Hennes skuld i flera brott, hätska retorik och utkrävda revansch mot Sydafrikas vita – långt efter apartheid-regimens fall – ställs mot hennes kamp för frihet och röst åt de förtryckta.

Hennes dualitet symboliserar ett land så splittrat att ingen riktigt kan svara på hur det ska gå att enas. Men av reaktionerna och kondoleanserna som strömmat in att döma, är hon oomtvistat mer än bara en före detta maka. Eller som hon själv har uttryckt det:     

“I am not Mandela’s product. I am the product of the masses of my country and the product of my enemy”.