Krönika: Blir det här Europas verkliga ödesval?

Inför det tyska förbundsdagsvalet ser Merkel ut som en klar favorit. Men motståndet mot henne är som hårdast där hon växte upp – i öst. Hennes framtida utmaningar ligger i att få med sig hela landet.

Efter Nederländerna, Frankrike och Storbritannien är det i september Tysklands tur att gå till val.
Även denna gång har det stor påverkan för hela Europa, landet är kontinentens motor och EU:s verkliga stormakt.
För likt i USA och Frankrike har stora motsättningar vuxit mellan konservativa och liberala, mellan protektionister och globalister. Men ingenstans är dessa skiljelinjer så tydligt geografiska som i Tyskland.

Det har sagts att i jobbet som tysk förbundskansler ingår ett ständigt förenande av landet. Med mindre än 150 år som enad nation vore det konstigt om Tyskland med sina 82 miljoner invånare och 16 olika förbundsländer hade varit fullt enat i alla frågor.
För att sätta det i ett tidsperspektiv varade det Tysk-romerska riket i närmare tusen år, och det har satt sin prägel på de södra delarna där exempelvis många i Bayern främst identifierar sig som bayrare före sin tyska nationalitet.
Och med religiösa och ekonomiska skillnader hade den primära uppdelningen i Tyskland kunnat vara nord mot syd, men är fortfarande främst mellan öst och väst, trots att det gått snart 28 år sedan landets återförenande.

Många tyskar har på senare år velat tona ner skillnaderna, men sanningen är att de fortfarande gör sig påminda. Det har hävdats att östra Tyskland socialt mer påminner om Polen än om väst, och flera spår finns kvar från DDR-tiden, som stor andel kvinnor i arbete och hög grad av sekularism.
Ekonomiskt har öst legat hopplöst efter väst sedan murens fall, och många har förklarat det i att övergången till det nya ekonomiska systemet gick för snabbt, att de tidigare förstatligade företagen från DDR inte hade en chans att plötsligt konkurrera med västtyska bolag.
Detta syns än i dag och bland annat tjänar en genomsnittlig arbetare i östra Tyskland bara 70 procent av den lön hans kollega tjänar i väst.
Arbetslösheten är också högre och framtidstron bland unga är enligt undersökningar lägre.

Politiskt är det också från öst Angela Merkel fått utstå hårdast kritik, och det främst i flyktingfrågan.
Hennes öppna migrationspolitik har mötts av stor skepsis vilket visade sig i form nationalistiska Alternative für Deutschlands framgångar förra året, där de nådde 24 procent i Sachsen Anhalts delstatsval och 20 procent i Mecklenburg-Vorpommerns.
Nu har partiet vacklat av olika anledningar, kanske främst på grund av interna stridigheter. Men siffrorna är inga Merkel kunnat blunda för och när hon i höstas talade i Dresden i samband med firandet av årsdagen för återförenandet, möttes hon av stora protester i staden.

Nu ser inte det kommande valet i september ut att bli lika jämnt som det på förhand gjort i Frankrike, Storbritannien eller USA. Tvärtom saknar Merkel en stark motkandidat, där den främste utmanaren Martin Schulz har tappat alltmer i popularitet sedan årsskiftet och i dag ligger långt bakom Merkels opinionssiffror.
När CDU till och med vann vårens delstatsval i det klassiskt röda Nordrhein-Westfalen, tyder inte mycket på en socialdemokratisk seger i höst.
I stället lär alltså Merkels tolv år som förbundskansler bli 18 och med det fortsatta utmaningar att ena landet.

Det bör påpekas att de östra delarna med tiden lämnar sin sovjetiska historia. Turismen ökar, skolresultaten är bättre än i väst och städer som Leipzig har pekats ut som ”nya Berlin” för unga människor att bo och verka i.
Men de politiska skiljelinjerna har de senaste åren blivit än tydligare och de kan inte botas med ekonomiska medel. Tvärtom har hundratals miljarder under åren redan fördelats till öst.
Angela Merkel måste erbjuda nya framtidsvisioner och framförallt motivera sin linje i den mest brinnande frågan. Ska Angela Merkel lyckas med att övertyga EU:s länder att följa Tysklands liberala migrationspolitik borde hon börja med att övertyga hela sin egna befolkning.

LÄS TIDIGARE KRÖNIKOR AV SETH ÖRBRINK:

Bör IS-återvändare tas som krigsfångar?  >

”Attacken visar vår sårbarhet”  >

”Är detta döden för den revolutionära drömmen?”  >

”Menar Löfven allvar med försvaret av Gotland?”  >

Detta kan stå terrorsekten IS dyrt  >