Hälsoklyftorna fortsätter att växa i Sverige. Ny forskning visar dessutom hur mycket det betyder för vem som får leva längre.
Vill du leva längre? Se till att bli välbärgad
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 23 apr. 2025Publicerad: 23 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Trots välfärdsreformer under flera decennier historiskt, så växer hälsoklyftorna i Sverige.
En ny studie från Stockholms universitet och det så kallade Jönköping University visar hur det här slår igenom när det gäller hur länge vi lever.
Forskarna har studerat sambandet mellan inkomst och livslängd i Sverige för perioden 1962-2021.
Studien visar att skillnaden i förväntad livslängd mellan hög- och låginkomsttagare mer än tredubblats under detta halvsekel, rapporterar forskning.se.
Demensrisken kan halveras – forskare pekar ut 14 faktorer. Dagens PS
Markant ökade klyftor
Det är alltså markant ökade klyftor i livslängd. För män har skillnaden mellan de med lägst och högst inkomst vuxit från cirka 3,5 år tidigt 1960-tal till nästan elva år under 2010-talet.
Bland kvinnorna är utvecklingen inte riktigt lika brutal. Där har skillnaden i förväntad livslängd ökat från 3,8 till 8,6 år under mätperioden.
ANNONS
Senaste nytt
Ekonomi avgör vem som får leva längre
ANNONS
Det är samtidigt så att det inte finns något tydligt samband som visar att inkomst och hälsojämlikhet rör sig parallellt.
Från början av 1960-talet till slutet av 1980-talet minskade inkomstskillnaderna. Trots det fortsatte skillnaderna i hälsa och livslängd att öka.
”Även välfärdsstatens expansion under samma period, där ökade offentliga utgifter i högre grad gynnade de med lägre inkomster, sammanföll med en ökad hälsoojämlikhet”, konstaterar Johannes Hagen, docent i nationalekonomi i Jönköping, i ett pressmeddelande.
Inga parallella linjer
Den nya studien ifrågasätter den så kallade ”absoluta inkomsthypotesen”, det vill säga idén att ökade ekonomiska resurser i sig leder till bättre hälsa.
”Livslängden i den övre delen av inkomstfördelningen har ökat snabbare än vad man skulle vänta sig baserat på tvärsnittskillnader i förväntad livslängd mellan grupper med olika hög inkomst”, säger Lisa Laun, docent i nationalekonomi.
Livsstil avgör vem som får leva längre
Forskarna lyfter i stället livsstilsförändringar och hur olika grupper tar till sig hälsoinformation som viktiga faktorer.
Man menar att studier visat att personer med högre inkomster konsumerade betydligt mer tobak och alkohol än låginkomstgrupper på 1960-talet.
ANNONS
Med tiden har detta mönster förändrats, och i dag är rökning vanligare bland personer som tjänar mindre.
”Vår studie visar att skillnaderna i dödlighet före 75 års ålder mellan inkomstgrupper har ökat särskilt mycket för dödsorsaker som hade kunnat förebyggas genom preventiva åtgärder. Till exempel genom bättre kost, minskad rökning och fysisk aktivitet”, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi i Stockholm.
Nya hotet mot vår hälsa – “Vet inte konsekvenserna”. Dagens PS
Så här ser Sveriges typiska toppinkomsttagare ut. Realtid
Svenskarna som får 122 procent av sin slutlön i pension. E55
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS