Debatten om arbetstidsförkortning blir het och sval om vartannat. Nu är den het igen, när Unionens 200 förtroendevalda samlas för att sätta agendan i den kommande avtalsrörelsen.
Viktigaste frågan nu: Arbetstidsförkortning
Matilda Habbe
Uppdaterad: 14 okt. 2024Publicerad: 14 okt. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Debatten om kortare arbetsvecka brukar i slutändan kokas ner till en och samma fråga:
Kan vi jobba färre timmar och samtidigt bibehålla produktionsnivån?
Medan den yngre generationen tror att det går att leverera minst lika mycket – om inte mer – tror andra att vi kraftigt överskattar fördelarna och underskattar kostnaderna.
Några som följer den yngre generationens linje är Unionens medlemmar, där arbetstidsförkortning, tillsammans med löneökningar, tycks bli den viktigaste frågan i avtalsrörelsen. Antalet motioner har nämligen ökat lavinartat.
En fördubbling
Unionens medlemmar har sagt sitt. Antalet motioner om arbetstidsförkortning har nästan fördubblats – från 12 till 23 på bara två år, rapporterar Sveriges Radio.
”Det är den här frågan som sticker ut mest”, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. Han tillägger:
“Medlemmarna vill att vi ska öka trycket. De som har, de vill ha mer, och de som ännu inte har vill att vi ska verka för att det införs kortare arbetstid”.
ANNONS
Senaste nytt
För dyrt
ANNONS
Allt fler studier visar på en drös olika vinster med arbetstidsförkortning. Motståndarna menar i sin tur att det helt enkelt är för dyrt.
“Det skulle medföra stora kostnader och dessutom stora rekryteringsproblem i väldigt många sektorer där det redan i dag är svårt att få tag på folk. För att bygga Sverige rikare och tryggare behöver vi tillväxt och produktivitet, och då behöver vi jobba för att nå det”, sa Finansminister Elisabeth Svantesson (M) när frågan diskuterades i början av sommaren.
Men så är det ju inte heller upp till politikerna. Åtminstone inte enligt Unionen.
Ingen politisk inblandning
Unionen vill se att arbetstidsförkortningar förhandlas fram på branschnivå, som en del av löneutrymmet, snarare än genom politisk lagstiftning.
“Lagstiftningen vore ju att vi gav bort makt till politiken och det är förenat med stora risker och olämpligt ur löneutbildningshänseende”, säger Wästfelt. Han avslutar:
”Politikerna kan ju lika gärna bestämma att det ska vara 45-timmarsvecka”.
Läs också:
“Arbetstidsförkortning kommer kräva uppoffringar”. Dagens PS
ANNONS
Snart får de jobba 34 timmar – med bibehållen lön. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
