Sifferbråket är igång. Regeringen lovar skattesänkningar som ska stärka hushållens köpkraft, men kritiker menar att höginkomsttagarna drar det längsta strået.
Vem vinner – låginkomsttagare eller höginkomsttagare?
Matilda Habbe
Uppdaterad: 06 sep. 2024Publicerad: 06 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Efter regeringens besked om ett nytt jobbskatteavdrag har den politiska debatten blossat upp.
Regeringen framhåller att låg- och medelinkomsttagare är de stora vinnarna, medan oppositionen hävdar att höginkomsttagarna drar nytta av reformen i större utsträckning.
Vad som är rättvist beror på vem du frågar – och hur du räknar.
Ska stärka hushållen
Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är syftet att stärka hushållens ekonomi i en tuff tid och skapa förutsättningar för ökad konsumtion.
Hon framhåller att skattesänkningarna kommer att ge runt 2 600 kronor mer i plånboken per år för den genomsnittliga löntagaren.
Men oppositionen och LO menar att höginkomsttagare procentuellt får ut mer i kronor och att de med lägre löner inte får samma effekt. Detta rapporterar Dagens arena.
ANNONS
Senaste nytt
Både regering och opposition har rätt
Ekonomikommentatorn Alexander Norén menar i sin tur att båda sidor kan ha rätt i sina resonemang, beroende på hur man ser på saken.
ANNONS
“Det beror på hur man ser på det och vad man tycker är ett mått på rättvisa”, säger Norén till SVT, och syftar på att regeringen räknar i procent av inkomsten medan oppositionen fokuserar på faktiska kronor.
För de som tjänar mindre än 25 000 kronor innebär jobbskatteavdraget en sänkning på 0,4 procent, medan de med högre inkomster mellan 35 000 och 62 000 kronor får en skattesänkning på 0,6 procent.
Det är den här skillnaden som ligger till grund för oppositionens kritik, där de menar att höginkomsttagare får en större vinst i kronor räknat.
Sänkta räntor kan betyda mer för hushållen
Men har det egentligen någon större betydelse? I längden kan det ändå vara inflationen och räntorna som påverkar hushållens ekonomi mer än de hundralappar som skattesänkningen innebär, menar Norén.
Enligt honom är inflationsbekämpningen nyckeln till att på riktigt stärka svenskarnas plånböcker.
“Att räntorna kommer ner kanske ytterligare en procentenhet, det kommer nog för många hushåll att betyda mer i plånboken än vad de här skattesänkningarna räcker till”, förklarar han.
Med tanke på att många hushåll sitter på stora bolån blir ränteutvecklingen direkt avgörande för hur mycket pengar som blir kvar efter att räkningarna är betalda. Det kan därför vara så att regeringens satsning på att stabilisera ekonomin genom inflationsbekämpning är viktigare än själva skattesänkningen.
“Bättre att fokusera på grundavdrag”
ANNONS
LO:s chefsekonom, Torbjörn Hållö, håller med om att jobbskatteavdraget kan hjälpa hushållen, men han är kritisk till att höginkomsttagarna får en större del av kakan.
“Hushållen får mer pengar i plånboken och det kommer att hjälpa dem som fått det tufft. Det kommer att få hjulen att snurra”, säger han enligt Dagens arena, och tillägger:
“Sen hade det varit bättre med ett generellt grundavdrag, där alla får lika mycket i kronor. Nu får de med höga inkomster mer än dem med låga och arbetslösa får inte alls ta del av jobbskatteavdraget”.
Trots kritiken är Svenskt Näringsliv positiva till jobbskatteavdraget och menar att det stärker arbetskraftens drivkrafter och hjälper till att få fart på ekonomin.
Läs också:
Så påverkas du av nya ISK-skatten. Dagens PS
Vinstlott för bilister – inte alla nöjda. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
