Inflationen är nästan uppe i 20 procent på två år. I höst hotar fortsatta prishöjningar, en fallande svensk valuta och räntehöjningar. Tillsammans blandas det till en giftig cocktail för hushållen.
Inflationen: Hushållens tre stora fasor
Mest läst i kategorin
Den svenska ekonomin bromsar in och arbetslösheten stiger. Men det kommer inte ens in på topp tre av hushållens stora fasor den kommande perioden.
MISSA INTE: Blöder budgeten efter sommaren? Så plåstrar du – Dagens PS
Dyr mat
Livsmedelspriserna fortsätter att rusa. I juni steg matpriserna med 10,5 procent jämfört med de redan höga nivåerna i juni i fjol, enligt färska siffror från SCB.
Det rapporterar Dagens Nyheter.
Det gör att matvarorna fortsätter att stiga i pris i hög takt, och driver inflationen.
Inflationstakten i juli är 9,3 procent jämfört med samma månad i fjol.
1. Nästan 20 procents inflation på två år
Det innebär att varje krona på det svenska bankkontot tappat nästan 10 öre i värde jämfört med i fjol. Och en familj där föräldrarna tillsammans tjänar 1 miljon per år tillsammans, har tappat över 185 000 kronor i köpkraft jämfört med juli 2021 – när 20 procent av hushållets intäkter.
Det framgår av siffror från SCB.
Detta eftersom inflationen bitit sig fast under en lång tid, vilket eroderar hushållens ekonomier.
Det innebär även att all form av sparande i svenska kronor, på bankkonto med villkor exempelvis där räntan kan ligga på 3 procent, i praktiken innebär en ren förlustaffär för varje månad som går.
2. Kronan på sned
Men även internationellt utmanas svenska hushåll. Den svaga svenska kronan fortsätter att falla mot bottenplaceringar. Det har Dagens PS skrivit om tidigare.
En euro kostar nu 11,80 kronor, inte långt från bottennivån 7 juli då en euro kostade 11,95 kronor. Även dollarn är ruskigt dyr.
En amerikansk dollar kostar nu 10,84 kronor. Det är högt i ett längre perspektiv, men fortfarande lägre än rekordpriset i oktober i fjol då dollarn kostade över 11 kronor.
Den låga växelkursen för svenska kronor är problematiskt i en rad sammanhang som bland annat turism och bränslepriser, och driver på höga kostnader för konsumentvaror från utlandet.
En liten ljusning i sammanhanget är att det gör svenska exportvaror billigare, vilket i sin tur kan hjälpa svensk industri att hålla sig konkurrenskraftig trots kräftgången. För den enskilde konsumenten är det dock inga goda nyheter alls, och innebär att de redan ansträngda svenska hushållen faller i köpkraft jämfört med andra länder, rapporterar bland annat Dagens Industri.
3. Räntespöket hemsöker hushållen
Nu väntar en dubbelhöjning av räntan i höst för att Riksbanken ska kunna tämja inflationsmonstret, spår analytiker. Redan i september väntas besked om en höjning på 0,25 procentenheter, eller 25 punkter. Och det kan bli tal om en dubbel räntechock när det nu visar sig att inflationen inte sjunkit en enda tiondels procent mellan juni och juli, enligt SCB:s senaste mätning.
Swedbank uttryckte på tisdagen en misstanke om att Riksbanken höjer med 25 punkter i september och ytterligare en gång till i november med lika mycket, i en artikel i Dagens Industri.
Men Länsförsäkringar har tidigare flaggat om en dubbelhöjning på hela 50 punkter på ett bräde redan i september.
Först i vår kan räntorna väntas sänkas igen, och även det kan vara en glädjekalkyl.
Läs mer om hushållens utmaning:
Dubbelhöjningen av räntan nalkas – Dagens PS
Allt pekar mot ökad arbetslöshet – Dagens PS
Ingen ljusning i sikte för svenska kronan – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.