“Paketet kom aldrig fram”, skriver kunden i chatten. Men sanningen? Personen har redan varan – och nu får de även pengarna tillbaka.
Unga höginkomsttagare lurar nätbutiker på miljoner
Matilda Habbe
Uppdaterad: 30 jan. 2025Publicerad: 29 jan. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Fysiska butiker har övervakningskameror och larm, men på nätet räcker det ofta med en lögn i en chatt för att få pengarna tillbaka.
En ny undersökning från Socure visar att hälften av alla från Generation Z och millennials i USA, som tjänar över 100 000 dollar per år – har ägnat sig åt digital shoplifting, eller digitalt snatteri, det senaste året.
Det handlar om att lura nätbutiker på pengar genom att:
- Påstå att en leverans aldrig kom fram.
- Hävda att man aldrig beställde varan.
- Be kortföretaget att återbetala ett köp – trots att varan finns hemma.
Konsekvenserna? Nästan obefintliga för fuskarna, men dyra för handlarna.
Sociala medier sprider fusket
Flera influencers på sociala medier visar öppet hur man kan lura nätbutiker på pengar.
En TikTok-profil med nästan tre miljoner följare postade nyligen ett klipp där han chattade med Amazons kundtjänst och fick tillbaka sina pengar genom att påstå att paketet var försenat.
“99 procent av gångerna ber de dig inte ens skicka tillbaka varan”, säger han i videon.
ANNONS
För handlarna är det en mardröm. En studie från Chargebacks911 och The Strawhecker Group visar att varje falsk återbetalning kostar nätbutiker 3,75 gånger köpesumman på grund av varuförlust, avgifter och skador på butikens relationer med kortbolag.
Läs också: Kräver tuffare regler för sociala medier: “Förgiftar samhället”. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Blir lättare med tiden
Varför gör folk så här? Inflation, ekonomisk stress och att det är lätt att komma undan är några skäl.
Enligt Ori Snir, produktchef på Socure, finns det också en annan förklaring:
“Ju fler gånger en person gör det utan konsekvenser, desto större är sannolikheten att de fortsätter”, säger hon till Fortune.
Handlarna slår tillbaka
Flera nätbutiker börjar nu vidta åtgärder för att bekämpa den digitala snatterikulturen.
Bland annat inför man striktare verifiering vid “riskfyllda” köp, man sparar kunddata för att upptäcka återkommande bedragare och man svartlistar kunder som utnyttjar systemet.
ANNONS
Men så länge konsekvenserna är små – och tipsen på sociala medier många – ser det ut som att det digitala snatteriet är här för att stanna.
Läs också:
Miljardstölder i svenska butiker: “Oärligheten finns kvar”. Dagens PS
Skatteverket: “Fyra av tio fuskade”. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS