Visst kan det klia i fingrarna när skatteåterbäringen trillar in på kontot. Många svenskar gör dock samma misstag med sina återbetalda skattepengar.
Undvik det här misstaget med skatteåterbäringen


Mest läst i kategorin
Årets deklarationsrunda är i full gång. Medan vissa drabbas av en småtrist skattesmäll får andra en efterlängtad skatteåterbäring.
Men även om skatteåterbäringen kan kännas som extra pengar, är det egentligen bara en återbetalning av för mycket inbetald skatt. Det berättar Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, för Göteborgs-Posten.
“Det är ingen lottovinst, även om det är många som känner så”, säger hon.
Hon menar att många ser på skatteåterbäringen som en slags bonus – något som lätt leder till att man spenderar dem mer lättvindigt än sin vanliga lön.
Det är dock ett tankesätt som bör undvikas.
Gör det här först
Så vad ska man göra med pengarna istället? Enligt Sahlberg bör du först och främst se över din ekonomi. Har du kreditkortsskulder eller dyra privatlån? Då är det dit pengarna ska gå först.
“Jag tycker att om du har privatlån eller kreditkortsskulder – då ska du inte spendera pengarna, utan då ska du direkt betala tillbaka med de pengar du får”, säger hon. Hon fortsätter:
“Om du vet att du klarar dig, du har ett sparande och investerar långsiktigt – då kan du passa på att ha lite kul för de pengarna. Så det beror helt på vem du är”.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Läs även: Ingen panik: Gör det här om du får kvarskatt. Dagens PS
Senaste nytt
Så sparar du skatteåterbäringen smart
Att betala av kreditkortsskulder och dyra privatlån är alltså prio ett. Därefter bör du se över ditt sparande och dina investeringar. Det är nämligen där du bör lägga din skatteåterbäring därefter.
Hur du bör spara och investera beror i sin tur på din ekonomi och vad du vill använda pengarna till. Det berättar Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB. Så här kan du tänka:
1. Bygg en buffert först
Innan du funderar på aktier eller amortering bör du skapa en buffert. Enligt Jennie Sandén, privatekonomisk expert på Danske Bank, bör en buffert täcka tre till sex månaders utgifter.
2. Sparkonto – tryggt men låg avkastning
En buffert kan du exempelvis ha på ett sparkonto. Där får du ränta och snabb tillgång till pengarna. På lång sikt ger dock sparkontot låg avkastning. Om du har en tillräcklig buffert kan det vara smartare att investera pengarna.
3. Aktier och fonder – bättre avkastning över tid
Om du sparar på längre sikt är aktier och fonder ett bra alternativ. Aktiefonder sprider risken och har historiskt sett varit en lönsam investering.
4. Amortera – sänk dina lånekostnader
Att använda skatteåterbäringen för att betala av ditt bolån minskar räntekostnaderna. Även om en mindre amortering kan kännas marginell, kan det göra stor skillnad på sikt.
Dopaminfällan
Enligt Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken, finns det dock ett problem: det är helt enkelt roligare att shoppa än att spara.
“Just utmaningen med sparandet är att du inte får belöningen direkt. Det blir en dopaminkick att konsumera och de här snabba belöningarna vill vi hellre ha än att fylla på det där buffertsparandet eller till och med betala av någon skuld”, säger han till GP. Han fortsätter:
“Man ska inte skämmas och det är inget tabu att konsumera heller men det är väl som med allt annat: så länge man kan bocka av vissa grejer så ska man unna sig också”.
Läs också: Kloka råd: Så maxar du årets skatteåterbäring. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.

Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.