Har du någonsin klurat på varför du kämpar så med ditt sparande – eller varför du shoppar loss efter en dålig dag? Enligt en finansiell psykoterapeut kan svaret ligga i din barndom.
Terapeuten: Så lämnar barndomen avtryck på plånboken
Matilda Habbe
Uppdaterad: 27 dec. 2024Publicerad: 27 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Unga shoppar bort sin oro och kvinnor sparar mindre pengar än män. Dessa ekonomiska beteenden är ingen slump. Åtminstone inte enligt Vicky Reynal, finansiell psykoterapeut och författare till boken Money on Your Mind.
Hon förklarar att våra tidiga känslomässiga erfarenheter formar hur vi ser på oss själva – och på pengar.
“Våra känslomässiga upplevelser under uppväxten formar vilka vi blir”, säger Reynal till CNBC.
Till exempel kan ett barn som växt upp i trygghet känna att de förtjänar bra saker och senare i livet våga förhandla om högre lön.
På samma sätt kan ett barn som upplevt brist på uppmärksamhet utveckla låg självkänsla och uttrycka detta genom sitt ekonomiska beteende – som att spendera pengar för att imponera på andra eller känna skuld när de unnar sig något.
Brist eller överflöd – båda sätter spår
Enligt Reynal är vår syn på pengar starkt präglad av om vi växte upp i en miljö av begränsade resurser eller rikedom.
Många som växer upp med begränsade resurser och senare blir framgångsrika fastnar i en “bristmentalitet”. De har en tendens att känna att de aldrig har tillräckligt och oroar sig för att spendera – även när de har råd.
Det kan dock också slå åt andra hållet. Vissa som växt upp med lite kan i stället försöka överkompensera genom att ge sig själva eller sina barn det de själva saknade som små.
ANNONS
De som växer upp med rikedom kan å andra sidan utveckla en känsla av att pengar alltid finns till hands, vilket kan leda till vårdslöshet i vuxen ålder. De kan ta ekonomisk trygghet för given och ha svårt att hantera sina pengar ansvarsfullt – särskilt om de aldrig behövt reflektera över ekonomiska begränsningar under sin uppväxt.
ANNONS
Senaste nytt
Självsabotage – ett arv från barndomen
Har du en tendens att sabotera för dig själv när det gäller din ekonomi? Det kan handla om en ständig överkonsumtion, ett obefintligt sparande, en överdriven generositet eller att du inte tar itu med skulder.
Det är med stor sannolikhet ett mindre trevligt arv från barndomen, menar Reynal. Det handlar om djupt rotade mönster som formats av våra tidiga upplevelser.
Ett exempel Reynal nämner är en ung klient som alltid gjorde slut på sina pengar direkt efter löning. Vid en närmare titt framkom det att detta beteende var kopplat till en känsla av osäkerhet i barndomen – klienten hade lärt sig att ekonomisk otrygghet var ett sätt att få uppmärksamhet och omsorg från sina föräldrar.
Läs också: Föräldraskap: Det här ångrar vi mest. Dagens PS
Så bryter du mönstret
Att förstå varför du hanterar pengar på ett visst sätt är första steget mot förändring, enligt Reynal.
Fråga dig själv:
ANNONS
- Vad försöker jag fylla när jag spenderar pengar? Är det tristess? Ensamhet?
- Hur skulle jag må om jag ändrade detta beteende?
Genom att förstå vad som driver dina ekonomiska vanor kan du börja göra medvetna förändringar.
Om du exempelvis shoppar för att dämpa oro eller tristess, är det dags att ta sig en funderare på vilka andra aktiviteter som kan fylla samma behov – utan att det tömmer plånboken.
Läs också: Unga missar stora pengar – tre vanliga sparfällor. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
