Sverige var ett land känt för välfärd och trygghet. Det är vi inte längre, säger forskare. Sverige var ett mer generöst land för 75 år sedan.
Sverige: Bättre välfärd för 75 år sedan


Mest läst i kategorin
Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, är oberoende och ideellt, grundat 1948 och ett forum som sammanför näringsliv, förvaltning, akademi och politik.
290 av Sveriges ledande företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS som bland annat levererar rapporter i samhällsfrågor.
Nu har man gjort det med rapporten ”Grund – eller inkomsttrygghet? Svensk ekonomisk trygghetspolitik i historisk och internationell belysning”.
Där konstaterar forskarna Kenneth Nelson, professor i Oxford och Stockholm, och Sebastian Sirén, forskare vid Uppsala universitet, att det svenska trygghetssystemet tappat sin internationella särställning.
Från att ha varit en föregångare som välfärdsland är Sverige idag ”i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet”, skriver de.
En femtedel av välfärden privatiserad. Dagens PS
Bättre A-kassa på 1950-talet
Forskarna konstaterar att sedan 1990-talet har Sverige rört sig mot ett grundtrygghetssystem där ersättningarna har blivit mindre generösa.
”Vi ser hur den ekonomiska 1990-talskrisen är en brytpunkt för flera stora trygghetssystem. Antagligen är det få svenskar som känner till att dagens arbetslöshetsförsäkring faktiskt är mindre generös än den Sverige hade på 1950-talet”, påpekar Kenneth Nelson.
I rapporten jämför Nelson och Sirén svenska trygghetssystem som arbetslöshets- och sjukförsäkringarna, bostadsbidraget och försörjningsstödet med utvecklingen i jämförbara länder.
De konstaterar att Sverige i dag har en mindre generös arbetslöshetsförsäkring än länder som Finland, Frankrike och Nederländerna.
Sverige har även ett lägre försörjningsstöd än övriga länder i Norden. Sverige sticker dock fortfarande ut genom att ha en mer generös föräldraförsäkring.
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Senaste nytt
Tappar förtroende för välfärden
”Risken med att ersättningar gradvis har stramats åt är att de till slut upphör att ge ekonomisk trygghet för människor som behöver förlita sig på dem under perioder i livet”, säger Sebastian Sirén.
”I förlängningen finns risken att det minskar förtroendet för en offentligt finansierad välfärd”, tillägger han.
De försämrade trygghetssystemen beror, naturligtvis, på en politisk vilja. I konkret mening stramas trygghetssystem åt genom att de i regel indexeras gentemot konsumentpriser eller har inkomsttak som släpar efter löneutvecklingen.
”Måste förstärkas”
De två forskarna vill nu se principen om trygghet mot inkomstbortfall stärkas på tre punkter för att trygga välfärden.
Dels behöver inkomsttaken ses över och höjas i en tid där allt fler löntagare har inkomster som ligger över taken i sjukförsäkring och A-kassa.
Ersättningsnivåerna bör räknas upp automatiskt för att vi ska undvika att de successivt urholkas. I stället bör de indexeras på liknande sätt som pensionssystemet.
Tillgången till ersättningar behöver också bli bättre efter att skärpta krav och restriktiv myndighetsutövning gjort att allt färre kvalificeras sig för ersättning.
Välfärd viktigare än sänkt skatt. Dagens PS
Vård och skola viktigast för svenskarna. Dagens PS
Färre jobbar – fler ska försörjas: Sverige mot välfärdskris. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Prisvärda hälsotester via blodprov i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet, Unilabs och SYNLAB.Fram till 26 mars 10% rabatt på valfri hälsokontroll (ej årliga, Sthlm3 & samarbeten). Använd rabattkoden "hälsa" i kassan vid beställning.