Svenskarna ruvar på över 23 000 miljarder kronor

Under årets tredje kvartal ökade hushållens förmögenhet, men inte i samma snabba takt som tidigare, visar SEB:s sparbarometer.

Stigande bostadspriser bidrar till att hushållens brutto- och nettoförmögenhet ökar, samtidigt uppges de finansiella marknaderna haft en sidledes utveckling medan hushållens skuldkvoter gått åt olika håll.

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med 623 miljarder kronor (2,8 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till över 23 000 miljarder kronor.

Det är “en historiskt hög nivå”, skriver SEB i ett pressmeddelande.

Därför har takten dämpats

Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 702 miljarder kronor till 27 974 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande fastighetstillgångar (4 procent). Hushållens nysparande uppgick till 114 miljarder kronor, vilket är en halvering av föregående kvartals rekordhöga nysparande.

“Lättare restriktioner med återgång till arbetsplatserna och återinfört amorteringskrav fick bostadsmarknaden att dämpas medan kombinationen av en ökad inflationsoro och Evergrandekrisen fick börsen att bromsa in. Tillsammans fick dessa drivkrafter hushållens förmögenhet att växa i en mer dämpad takt under det tredje kvartalet”, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Hushållens skulder ökade under det aktuella kvartalet med 79 miljarder kronor, vilket enligt SEB är en lägre ökningstakt än föregående kvartal.

Tillgångarna fem gånger större än skulderna

Dock är ökningstakten på skulderna högre än den genomsnittliga ökningstakten för de senaste tio åren.

Bostadslånen ökade med 1,8 procent samtidigt som övriga lån ökade med 1,3 procent. Konsumtionslånen ökade med 0,9 procent och studielånen med 0,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder, framgår det.

“En tudelad skuldbild uppvisas under tredje kvartalet. Hushållens förmögenhet fortsätter växa snabbare än skulderna vilket gör att tillgångssidan är mer än fem gånger större än skulderna. Effekten blev en rekordlåg skuldkvot. Hushållens inkomster hänger däremot inte med i utvecklingen vilket gör att skulderna i relation till inkomsterna, den aggregerade skuldkvoten, vänder upp”, säger Américo Fernandez.

Läs även: 9 av 10 föräldrar sparar till sina barn