Dagens PS

Svensk handel: Farligt med mer kontanter

Livsmedel och medicin ska alltid gå att betala kontant.
Här, i matbutikens kassa, ska det alltid gå att betala med kontanter. Samma sak ska bland annat gälla medicin på apotek, enligt ett nytt förslag. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 19 dec. 2024Publicerad: 19 dec. 2024

Kontantutredningen har nu lämnat sina förslag om kontanternas framtid. ”Fullt rimligt” men oro för riskerna, är Svensk handels kommentar.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I januari i år tillsatte regeringen en utredning om utökade möjligheter att betala kontant för vissa varor och tjänster.

Utredare blev Dennis Dioukarev. I dag överlämnade han sina förslag till finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Uppdraget till Dioukarev var att lämna förslag på åtgärder som kan stödja privatpersoners, företags och föreningars möjligheter att betala med kontanter ”där dessa bedöms ha en särskild roll som betalmedel”.

Här ska kontanter gälla

Utredaren föreslår nu kontantplikt för så kallad ”livsnödvändig konsumtion”. Det gäller livsmedel, apotek och allmänna utgifter som fordonsbesiktning, tandvård vid Folktandvården, avgifter för körkort och pass med mera.

För livsmedel och apotek ska kontanter tas emot generellt mellan 6.00 och 20.00 där ”säkerheten för verksamhetens personal med rimliga medel kan upprätthållas”.
På apotek ska kontantkravet omfatta alla mediciner.

Kravet på bankerna är att betalningsmottagare ska kunna göra insättningar av kontanter på konto och man vill justera det befintliga ansvaret för bankerna när det gäller att erbjuda lämpliga tjänster.

ANNONS

Senaste nytt

Mer ansvar för Riksbanken

Riksbanken, som redan i dag ansvar för att kontanter ska vara tillgängliga i hela landet, får ett utökat mandat för att bidra till kontanternas användbarhet i hela landet.

ANNONS

Utredaren konstaterar även att ”banker och handel behöver ta sitt ansvar för personer som inte kan hantera digitala tjänster”.

Från branschorganisationen Svensk handel har man redan reagerat på utredningens förslag. Man avvisar inte förslagen, men ”ser med oro på de risker en ökad kontanthantering medför”.

”Handeln tar sitt ansvar”

Svensk handel hänvisar till att allt färre betalar med kontanter. Samtidigt påpekar man att en klar majoritet av butikerna fortsätter acceptera kontanter.

”Handelntar sitt ansvar och tillhandhåller kontanter som betalmedel så länge efterfrågan finns. Om detta råder inga tvivel. Att nu livsmedelshandeln och apoteken tvingas ta ett större samhällsansvar är fullt rimligt, men vi är oroliga över den ökade risk detta medför”, säger Bengt Nilervall hosSvensk handel.

”Kontanthantering medför alltid högre risk, och ökade kostnader. Kontanthanterings-kedjan i dag är bräcklig och det är bra att utredningen uppmärksammar det och ställer högre krav på bland annat bankerna”, tillägger han.

Kräver pengar av staten

Samtidigt vill inte Svensk handel bli lämnad ensam i båten utan förklarar att staten måste ta ansvaret.

”Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft, måste staten också öka sitt ansvar för att upprätthålla och delvis finansiera kontanthanteringen i framtiden. Det är inte rimligt att handeln ska stå för alla risker och kostnader”, avslutar Bengt Nilervall.

ANNONS

Nu använder fler svenskar kontanter. Dagens PS

Företag ska tvingas ta emot kontanter – vem ska betala? Dagens PS

“Betalningar måste fungera för alla”. Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]