Svensk bostadsmarknad oroar – gör "ekonomin mycket sårbar"

Det är Citis chefsekonom i Europa, Christian Schulz, som anser att hushållens skuldsättning oroar på svensk bostadsmarknad, vilket får honom att ställa krav på att Riksbanken gör något: “Någon måste agera”, säger han till Dagens Industri.

De skenande bostadspriserna är största utmaningen för ekonomin, anser Citis chefsekonom och konstaterar att bostadspriserna i Sverige är de högsta i Europa.

Följden blir att hushållen drar på sig stora lån på grund av prisutvecklingen på svensk bostadsmarknad, vilket gör “ekonomin mycket sårbar”, säger Christian Schulz till Di och uppmanar Riksbanken att kyla ner bostadsmarknaden.

Så ser Citis prognos för svensk ekonomi ut

Det är Riksbankens plikt, menar han och pekar på uppdraget att bidra till finansiell stabilitet.

“En del i det är åtgärder riktade mot att tygla risktagande generellt, men det kan också kräva högre räntor.”

Trots att Sverige klarat sig bättre ekonomiskt än andra länder i pandemin har samma typ av stimulansåtgärder tillämpats, exempelvis har BNP inte sjunkit på långa vägar lika mycket som de andra länderna i Europa i snitt, konstaterar han.

Citi räknar med att svensk ekonomi återhämtar sig till samma nivåer som före krisen under andra halvåret.

Prognosen är att Sveriges BNP växer med 2,8 procent i år och 4,4 procent 2022, förklarar Christian Schulz och tillägger att det sannolikt blir så att inflationsmålet på 2 procent nås i år.

Chefsekonomen: Då höjs räntan

Citi spår vidare att Riksbanken gör en första räntehöjning senare in på 2023, och ytterligare en höjning året därpå, 2024.

Bostadsmarknaden behöver reformeras, anser Citis chefsekonom vidare och menar att regeringen försökte göra det, men att effekten av det blev en regeringskris.

Därför är det nu Riksbankens ansvar att agera mot prisrallyt på bostäder genom sitt verktyg: högre räntor.

Läs även: Högtryck på villamarknaden – 2021 nytt rekordår