Stigande räntor sänker inte bostadsköpare

Som Dagens PS berättade på onsdagsmorgonen med hänvisning till DN har amorteringskravet som pausades under pandemin återinförts i dag, den 1 september, och skälet till att Finansinspektionen beslutat om det är oron för hushållens växande skulder.

Det är ingen tvekan om att skulderna ökat, faktiskt har det skett mer än fördubbling av skulderna på tre decennier, men att hushållen blivit känsligare för stigande räntor som FI hävdar är en sanning med modifikation, enligt SvD.

Enligt siffror från Finansinspektionen som tidningen presenterar har nya bostadsköpare “ungefär lika mycket kvar i plånboken i dag vid en boränta på 7 procent som de hade för tio år sedan”.

Boije: Prisuppgång men ingen högre skuldsättning

Trots kraftigt stigande bostadspriser är bostadsköparna inte känsligare för högre räntor, svenska bostadsköpare är tvärtom mindre känsliga för stigande räntor, är slutsatsen.

“Det är rätt uppenbart att den här prisuppgången på bostäder som vi såg förra året inte har lett till en högre skuldsättning som har gjort hushållen känsligare för högre räntor”, säger Robert Boije, chefsekonom på statliga bolånebanken SBAB, i artikeln.

Robert Boije är en av många kritiker till FI:s amorteringskrav.

“Amorteringskraven kostar mer än vad de smakar”, säger han till Svenska Dagbladet.

FI-kommentar: Skulderna fortsätter öka

Magnus Karlsson, chef på FI:s avdelning för makroanalys, kommenterar siffrorna i tidningen bland annat så här:

“Många har stora skulder i förhållande till både inkomst och bostadens värde, och vi ser att de fortsätter att öka”.

Amorteringskravet får kritik från flera håll, bland andra sågar Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare det:

”De befintliga amorteringskraven släcker drömmar för många unga och människor utan stor förmögenhet”, anser han.

Även Swedbanks vd Jens Henriksson har uttryckt kritik mot hur dagens amorteringskrav är utformat, Henriksson tycker det är för strikt.