Kronan stärks och matpriserna kan gå ned. Men vi är fortfarande för beroende av import och valutakurs, menar kritiker.
Starkare krona – men vi klarar inte krisen
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 03 jan. 2024Publicerad: 03 jan. 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Jämför elavtal
När Konjunkturinstitutet veckan före jul 2023 lämnade sin rapport och analys av de ökade livsmedelspriserna, jublade man hos branschorganisationen Livsmedelsföretagen.
KI:s analyser visade nämligen att den svenska livsmedelsindustrin inte bidragit till omotiverade prisökningar.
Istället konstaterade KI att livsmedelsindustrins vinstandel fallit ”extremt mycket” till historiskt låga nivåer.
Livsmedelsföretagen hade då rapporterat det sjunde raka kvartalet av minskad lönsamhet för svenska livsmedelsproducenter.
”Måste tryggas”
”Tiden för ogrundat skuldbeläggande och svartmålande av en av landets viktigaste industrier måste vara över. Nu måste alla goda krafter göra vad de kan för att trygga svensk livsmedelsproduktion i en allt mer orolig omvärld”, sade Carl Eckerdal, chefekonom hos Livsmedelsföretagen, då.
Eckerdal och hans organisation hade då offentligt kritiserat regeringens attityd där finansministern i deras ögon anklagat handel och producenter för orimliga prisökningar, utan att exempelvis ta hänsyn till kronans svaga läge.
ANNONS
Senaste nytt
”Bästa julklappen”
Nu ser vi andra sidan av samma mynt när kronan stärkts en tid.
ANNONS
En starkare krona ger en möjlighet till stabila, i bästa fall sänkta, matpriser 2024.
”Det är den bästa julklappen vi fått”, säger Carl Eckerdal om kronkursen till DN.
”Kronan har en otroligt stor inverkan på produktionskostnaderna av livsmedel i Sverige”.
Även på världsmarknaden ser prisnivån ut att stabilisera sig. FAO:s matprisindex var oförändrat i november mot oktober och 10,7 procent lägre än i november 2022.
”Som det ser ut nu börjar det lugna ner sig och priserna faller successivt tillbaka”, säger Bengt Johnsson, utredare hos Jordbruksverket.
Klarar inte maten
Samtidigt väcker läget nytt liv i debatten om vår självförsörjning av mat, något som påverkar oss både ekonomiskt och i en eventuell allvarlig samhällskris.
Sverige är så beroende av importvaror att vi inte skulle klara matförsörjningen vid en allvarlig samhällskris, menar LRF.
Mer än hälften
ANNONS
Enligt bondeorganisationen är mer än hälften av all mat vi äter importerad. Kriget i Ukraina liksom klimatförändringar har gjort frågan än mer aktuell, har LRF:s Palle Borgström konstaterat hos SVT.
”Vi har påpekat för den nya regeringen att vi behöver uppdatera den svenska livsmedelsstrategin och ta hänsyn till att vi är så beroende av importerade insatsvaror”, säger han där.
Sveriges självförsörjningsgrad 2022
Tomater: 17 procent
Äpple: 21 procent
Socker: 93 procent
Gurka: 46 procent
Potatis: 93 procent
Jordgubbar: 69 procent
ANNONS
Lök: 68 procent
Spannmål: 135 procent
Morötter: 92 procent
Ägg: 97,5 procent
Mejeri: 70,4 procent
Lamm: 30,7 procent
Gris: 76,7 procent
Nöt: 56,4 procent
Fågel: 71,6 procent
ANNONS
(Källa: Jordbruksverket)
Läs även:
Livsmedlens dystra facit: Sju kvartal av minskad lönsamhet – Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Jämför elavtal
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra elpriser.
Jämför här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
