Sparstraffet: ISK-skatten rekordhöjs – igen

Helt fel signaler om ISK

“Det ger helt galna signaler”, säger Joacim Olsson.

3,9 miljoner svenskar sparar sina pengar på ISK-konton, och genomsnittssparandet uppgår till 280 000 kronor. Det gör att en stor majoritet av svenskarna skulle tjäna på en skattesänkning.

Istället rekordhöjs skatten på ISK.

Detta eftersom man gör en automatisk uppräkning av ISK-skatten, ungefär som när man automatiskt höjer gränsen för statlig inkomstskatt.

“I år har man valt att pausa höjningen av gränsen för statlig inkomstskatt, så att det går är uppenbart. Men man har valt att inte prioritera sparandet från regeringens sida. Jag är väldigt besviken”, säger Joacim Olsson.

Matematiken bakom

ISK har varit en makalös sparform för svenska hushåll under lågränteåren. Man betalar en 30-procentig skatt på vad som kallas för schablonintäkten.

Schablonintäkten är som lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Den räknas ut utifrån statslåneräntan den 30 november föregående år, plus en procent.

För inkomståret 2022, som svenskarna deklarerade för 2023, utgår man från statslåneräntan den 30 november 2021.

Den var 0,23 procent så procentsatsen blir 1,23 procent. Men eftersom man inte kan ha ett lägre schablonbelopp än 1,25 så är det 1,25 procent som gäller. Sedan betalar man 30 procent på den summan.

Investeringssparkontot – ett räkneexempel

Någon som hade 100 000 kronor i ISK-besparingar skulle alltså betala 30 procent av 1 250 kronor i år, vilket är överkomliga 400 kronor på ett ungefär.

Efter regeringens höjning kommer det kosta det tredubbla.

Räntorna och därmed statslåneräntan har nämligen stigit brant uppåt det senaste året till de högsta nivåerna sedan 1990-talet, vilket fördubblat skattetrycket många gånger om för de svenska spararna.

Riksbanken höjer räntan – igen

Senast på torsdagen meddelade Riksbanken en ny höjning av styrräntan, som drar åt snaran ytterligare kring de svenska hushållens hals. Det har Dagens PS skrivit om tidigare.

“Behovet av att bygga upp egna buffertar för oförutsedda händelser är större än någonsin med anledning av de höga räntorna och inflationen. Därför borde man ge hushållen incitament att spara mer, inte skrämma dem från sparande”, säger Joacim Olsson.

Brandskatten på ISK

Nu har ISK-kontoformen funnits i 10 år.

Från 2012 till 2022 tog regeringen ut 32 miljarder i skatt från ISK-kontona. Bara under Ulf Kristerssons regerings två första år vid makten kommer man ha tagit ut 32 miljarder till.

“Det bästa hade varit att man avskaffade skatten på ISK-sparande under 300 000 kronor. Men i brist på det hade man kunnat riva upp försämringarna som Löfven införde, eller åtminstone inte höja skatten ytterligare i år. Men det blev noll och ingenting”, säger Joacim Olsson.

Miljardrullningen

På ett år har statens intäkter på ISK-skatten ökat från 6,2 miljarder kronor. Nästa år kommer man kunna tillgodoräkna sig 3,3 miljarder till. Det gör att man tredubblat skatten på ISK-konton från ungefär 6 miljarder till nästan 18 miljarder på två år.

För genomsnittssvensken innebär det att man på ett sparande på 280 000 kronor tidigare betalade runt en tusenlapp, och nästa år måste betala 3000 kronor.

Om man inte gör något drastiskt, som att stoppa uppräkningen av schablonintäkten, så kommer det innebära att man skjuter folksparandet i sank i en period då alla skulle må bättre av ökat sparande.

“Jag är besviken på regeringens prioriteringar”, säger Joacim Olsson till Dagens PS.

Läs mer om ISK:

Jösses: Svenskarnas sparande tredubblat på ett år – Dagens PS

Besviken på svek mot pensionärer: “Tickande bomb” – Dagens PS