“Rejäla reallöneökningar”, säger rubrikerna. Statistiken visar att lönen i både privat och offentlig sektor har ökat rejält. Men håller lönerna verkligen samma takt som prisökningarna?
Så mycket borde du tjäna – egentligen
Matilda Habbe
Uppdaterad: 07 sep. 2024Publicerad: 07 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Reallönerna har inte ökat så snabbt på tio år”, säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg i ett pressmeddelande.
Det är förvisso en glädjande nyhet för pressade hushåll. Men räcker det?
Vi har ju trots allt nordens lägsta löner – inte minst tack vare vår vingklippta valuta.
Dessutom har både boendekostnader och matpriser ökat kraftigt – samtidigt som lönerna inte riktigt hängt med.
Det har helt enkelt blivit ruskigt dyrt att vara svensk.
“Pytteliten ökning”
“Den reallöneökning det pratas om är pytteliten”, skriver Aftonbladet och pekar på att köpkraften ökat med blygsamma 0,3 procent på ett år om man räknar med räntor.
Dagens Nyheter går på samma linje, och menar att de löneökningar som skett inte kommer att hålla jämna steg med prisökningarna.
Reallönen, det vill säga lönen efter att inflationen räknats bort, har sjunkit så kraftigt att svenskarnas köpkraft i många fall ligger på samma nivå som den gjorde runt 2013–2014.
ANNONS
Priserna har helt enkelt sprungit ifrån våra löner, och det har lämnat ett tydligt avtryck i vår vardagsekonomi.
ANNONS
Senaste nytt
Så hög lön borde du ha
I DN:s räknesnurra kan du själv räkna ut hur mycket du borde tjäna nu jämfört med 2020 för att kompensera för den genomsnittliga prisökningen. Här kommer ett gäng exempel:
- Om du tjänade 25 000 kronor 2020, borde du idag ha 31 262
- Om du tjänade 30 000 kronor 2020, borde du idag ha 37 514
- Om du tjänade 35 000 kronor 2020, borde du idag ha 43 766
- Om du tjänade 40 000 kronor 2020, borde du idag ha 50 019
- Om du tjänade 45 000 kronor 2020, borde du idag ha 56 271
- Om du tjänade 50 000 kronor 2020, borde du idag ha 62 523
Utgifterna har förändrats
I en annan artikel har Dagens Nyheter räknat ut hur mycket dyrare allt har blivit. Både boendekostnad och matpriser har nämligen rusat medan lönerna, ja, de har inte riktigt hängt med.
Genomgången visar bland annat att matpriserna stigit med 25 procent sedan hösten 2021.
Boendekostnaderna har i sin tur rusat i höjden med höjda hyror och skenande räntor. Den som hade en hyra på 8 000 kronor 2021 betalar idag nära 9 000 kronor. Samtidigt har bolåneräntorna mer än fördubblats sedan 2022.
Även elpriset har slagit hårt mot hushållen – där många har tvingats tömma sina besparingar eller ta lån för att kunna betala räkningarna.
ANNONS
Summa summarum? Det har blivit dyrt att vara svensk.
Läs också:
Bilpendlare fuskar bort miljarder: “Skämmigt”. Dagens PS
Varningen: Räntesänkningarna redan uppätna. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
