Så krisredo är svensken 

Låg inkomst = låg beredskap

Hushåll med en inkomst på över 800 000 kronor om året är betydligt bättre rustade jämfört med låginkomsttagare. Hela 70 procent av de med hög inkomst uppger att de gjort förberedelser. 

I hushåll med lägre inkomst är siffran bara 51 procent.

“Hushåll med höga inkomster har i mycket högre utsträckning gjort de förberedelser som krävs jämfört med hushåll som har lägre inkomst. Det är detta som oroar oss, eftersom de socioekonomiska skillnaderna ökar i samhället”, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska röda korset, till Sveriges Radio. 

Socioekonomiska skillnader

Det syns även skillnader beroende på utbildningsnivå.

Bland personer med universitetsutbildning har 66 procent vidtagit åtgärder, medan endast 44 procent av de med gymnasieutbildning eller lägre har gjort samma förberedelser. 

“Människor i redan utsatta situationer riskerar drabbas betydligt hårdare när en kris inträffar”, säger Modéer. 

Hon menar att det nu krävs insatser för att nå de fattigaste.

“Marginalerna är ju små för de hushåll som är allra mest utsatta. Därför måste ju de som har sämst förutsättningar få bättre förutsättningar. Detta genom stöd ifrån myndigheter men också ifrån oss i civilsamhället”, säger hon. 

Låg kännedom 

Trots den större beredskapen känner sig många ändå osäkra på vad de faktiskt ska göra vid en kris. 

65 procent uppger att de har låg kännedom om hur de ska agera vid en militär konflikt, jämfört med 68 procent 2023. Kunskapen om var skyddsrum finns och vilket stöd man kan få från myndigheter är även den låg. 

“För att klara av kriser och samhällsstörningar måste vi kunna hjälpa varandra. Vi behöver alla ta vårt ansvar för att hjälpa personer i vår närhet som riskerar att drabbas hårdare, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättningar och andra”, säger Modéer, och tillägger: 

“Att vara förberedd för kris är en medmänsklig handling”. 

Läs också: 

Ljus framtid för svenska hushåll. Dagens PS

Hundratals barn vräks: “Djupt oroande”. Dagens PS