Att samhället är sårbart har blivit kännbart de senaste åren. En naturlig följd av detta är att svenskarna har blivit mer krisredo. Ja, nästan alla, alltså.
Så krisredo är svensken
Matilda Habbe
Uppdaterad: 11 sep. 2024Publicerad: 11 sep. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Några konserver dit och ett gäng vattentabletter hit – svenskens krislåda har expanderat.
Nya siffror från Röda korset visar dock att vissa hushåll halkar efter.
Dubbelt så många krisredo
“Svensk krisberedskap behöver bli bättre”, sa MSB i augusti.
Svenska hushåll verkar ha tagit myndigheten på orden.
Röda korsets undersökning visar nämligen att fler svenskar än någonsin är redo för samhällskris.
Hela 59 procent uppger att de har förberett sig, vilket är dubbelt så många som för tre år sedan, då endast 26 procent sa sig vara redo. Förberedelserna innefattar allt från att ha lagrat mat och vatten till att ha en krisplan.
4 av 10 har dock inte förberett sig – och anledningen är i mångt och mycket ekonomisk.
ANNONS
Senaste nytt
Låg inkomst = låg beredskap
ANNONS
Hushåll med en inkomst på över 800 000 kronor om året är betydligt bättre rustade jämfört med låginkomsttagare. Hela 70 procent av de med hög inkomst uppger att de gjort förberedelser.
I hushåll med lägre inkomst är siffran bara 51 procent.
“Hushåll med höga inkomster har i mycket högre utsträckning gjort de förberedelser som krävs jämfört med hushåll som har lägre inkomst. Det är detta som oroar oss, eftersom de socioekonomiska skillnaderna ökar i samhället”, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska röda korset, till Sveriges Radio.
Socioekonomiska skillnader
Det syns även skillnader beroende på utbildningsnivå.
Bland personer med universitetsutbildning har 66 procent vidtagit åtgärder, medan endast 44 procent av de med gymnasieutbildning eller lägre har gjort samma förberedelser.
“Människor i redan utsatta situationer riskerar drabbas betydligt hårdare när en kris inträffar”, säger Modéer.
Hon menar att det nu krävs insatser för att nå de fattigaste.
“Marginalerna är ju små för de hushåll som är allra mest utsatta. Därför måste ju de som har sämst förutsättningar få bättre förutsättningar. Detta genom stöd ifrån myndigheter men också ifrån oss i civilsamhället”, säger hon.
ANNONS
Låg kännedom
Trots den större beredskapen känner sig många ändå osäkra på vad de faktiskt ska göra vid en kris.
65 procent uppger att de har låg kännedom om hur de ska agera vid en militär konflikt, jämfört med 68 procent 2023. Kunskapen om var skyddsrum finns och vilket stöd man kan få från myndigheter är även den låg.
“För att klara av kriser och samhällsstörningar måste vi kunna hjälpa varandra. Vi behöver alla ta vårt ansvar för att hjälpa personer i vår närhet som riskerar att drabbas hårdare, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättningar och andra”, säger Modéer, och tillägger:
“Att vara förberedd för kris är en medmänsklig handling”.
Läs också:
Ljus framtid för svenska hushåll. Dagens PS
Hundratals barn vräks: “Djupt oroande”. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och företagande.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
