Ett hårdare grepp om plånboken. Det är vad som gäller för svenskarna. Därför drar vi ner på många utgifter – men inte på allt.
Så konsumerar vi: Mindre alkohol – fler resor
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 27 maj 2024Publicerad: 27 maj 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Jämför elavtal
Göteborgs universitet presenterar nu Konsumtionsrapporten, en årlig rapport från universitetet.
Konsumtionsrapporten studerar hushållens utgifter i både fasta och löpande priser. Det vill ge en bild av vad förändringar innebär i konsumtionsvolym, alltså fasta priser.
Den visar också hur mycket mer eller mindre pengar konsumenterna lägger inom ett visst område, det vill säga löpande priser.
”Värsta sedan 90-talet”
Inflationen 2023 påverkade konsumtionen kraftigt. Svenskarna drog ner på nästan allt.
Under förra året minskade till exempel konsumtionen av möbler och hushållsprylar (minus 9 procent), men även alkohol och tobak (minus 8 procent). Många drog också ner på inköp av mat och kläder.
”I stort sett alla konsumtionsområden minskade under 2023 jämfört med 2022. En sådan bred nedgång har vi inte sett sedan 1990-talet. Inte ens under pandemiåret 2020”, konstaterar konsumtionsforskaren Ulrika Holmberg på Handelshögskolan i Göteborg.
ANNONS
Senaste nytt
Inflationen boven
Den höga inflationen är naturligtvis en huvudorsak.
ANNONS
Under fjolåret steg konsumentprisindex med 8,5 procent. Det fick priserna att rusa på både varor och tjänster.
”Allra mest ökade priserna på mat och boende, 12 procent vardera, två områden där hushållen har stora utgifter. Det betyder att hushållen har behövt dra ner på konsumtionsvolymen för att få pengarna att räcka”, analyserar Ulrika Holmberg.
Köper mindre – betalar mer
I fasta priser minskade konsumtionen med 2,6 procent jämfört med året innan. Men i löpande priser, där inflationen är medräknad, ökade hushållens konsumtion med 3,5 procent.
2023 köpte alltså svenska hushåll färre varor och tjänster än 2022, men fick betala mer för sina inköp.
En annan del av konsumtionen är hållbarhetsperspektivet.
Svenska konsumenter väger alltmer in det i sina val. 28 procent väljer ofta eller alltid ett klimatvänligare alternativ vid matinköp, 16 procent har samma måttstock när de köper kläder.
En icke-nyhet i sammanhanget är att kvinnor tänker mer på klimatet än vad män gör.
Mer pengar utomlands
ANNONS
Ett område som går mot strömmen är hur mycket pengar vi lägger i utlandet, en utgiftsström som till största delen utgörs av utlandsresor.
Jämfört med 2021, där resandet begränsades av pandemin, var konsumtionen utomlands 40 procent högre under fjolåret.
”Viktigt för människor”
Annan konsumtion från utlandet kan handla om streamingtjänster och internetköp. Även det ökade under 2023.
”Det visar hur viktigt det är för människor att resa utomlands och att handla från nätbutiker i andra länder. Trots en tuff ekonomisk situation för hushållen och en sämre växelkurs har hushållen ökat sin konsumtion utomlands”, säger Ulrika Holmberg.
Den utvecklingen ser ut att fortsätta i år när 55 procent av alla svenskar planerar att resa utomlands.
25 procent tänker dessutom lägga mer pengar på årets semester än fjolårets.
Läs mer:
Oroande trend inför svenskens semester. Dagens PS
ANNONS
Dåliga tider fick svensk klädkonsumtion att rasa. Dagens PS
Unga personer röker mindre – men spelar mer. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
Jämför elavtal
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra elpriser.
Jämför här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
