Har vi importerat Europas elkris? Elpriserna i Sverige väcker starka reaktioner, inte minst de höga kostnader som möter boende i södra delarna av landet.
Så hamnar Europas elkris på din räkning
Mest läst i kategorin
Varför är det billigare i norr? Hur kommer det sig att vi betalar extra för att det är kallt i Frankrike?
Svaret ligger delvis i hur Sverige delat in elmarknaden i elområden och hur vår elmarknad sitter ihop med andras.
Det handlar också om en kombination av geografiska skillnader i produktion, efterfrågan och Europas beroende av fossila bränslen.
Höga elpriser i syd – så påverkar Sveriges elområden
“Som bilden visar (se bild nedan) så är vi med på en europeisk marknad. Historiskt har vi exporterat mycket el till Finland, men de har öppnat ett nytt kärnkraftverk så där har exporten minskat. Vi har också täta kopplingar till det norska elsystemet, som i sin tur sitter ihop med Storbritannien, Nederländerna och Tyskland och så vidare,” säger Lars Nilsson, analytiker på Energimyndigheten.
Sverige är indelat i fyra elområden: SE1 och SE2 i norr, samt SE3 och SE4 i söder. Denna uppdelning, införd 2011, har sin grund i EU-regler för att främja konkurrens och effektivitet på elmarknaden. Men den skapar också skarpa skillnader i pris beroende på var i landet man bor.
Läs även: Hårda ord mot elbolagen – “skyhöga priser, bara för att de kan”. Dagens PS
I norr finns det huvudsakliga överskottet i elproduktionen. SE1 och SE2 producerar stora mängder vattenkraft och vindkraft, ofta med ett överskott som exporteras. Däremot är befolkningstätheten och konsumtionen av el betydligt lägre än i söder. Lars Nilsson förklarar: ”Norrland har kapaciteten, men efterfrågan finns i södra Sverige och Europa. Det gör att transportbehovet av el blir en avgörande faktor för prisbildningen.”
I SE3 och SE4, där storstadsregioner som Stockholm, Göteborg och Malmö finns, är situationen omvänd. Produktionen finns även här, men konsumtionen är mycket högre och därför är man beroende av elimport från de norra områdena.
Samtidigt påverkas priset av kapacitetsbrist i överföringsnätet. Detta resulterar i att elpriserna i SE3 och SE4 ofta är högre än i resten av landet.
Sveriges indelning i elområden infördes 2011 som en lösning på kritik från EU om att Svenska kraftnät begränsat elhandeln med utlandet på ett diskriminerande sätt för att hantera kapacitetsbrister i överföringen, skriver Svenska Kraftnät själva. De tillägger:
“Syftet med indelningen var att främja konkurrens och samhällsnytta genom att underlätta handel på den inre marknaden.”
Senaste nytt
Elkris i Europa känns av i Sverige
“Vi har kablar till Polen, Tyskland och Baltikum från SE4 och vi exporterar ofta dit. Det betyder att vi påverkas av deras prisnivåer. Tyskland har mycket förnybart, men också gas och kolkraft. Det innebär att när det inte blåser men är kallt så blir priserna mycket högre i Europa,” förklarar Lars Nilsson.
Elpriserna i södra Sverige påverkas starkt av utvecklingen i Europa. Särskilt Tysklands beroende av gas och kolkraft har blivit kännbart under de senaste åren, inte minst i samband med Rysslands minskade gasleveranser.
”Södra Sverige är kopplat till den europeiska elmarknaden genom export och import. När priserna rusar i Tyskland, drivs även våra elpriser upp,” säger Lars Nilsson. Denna dynamik beror till stor del på de fossila bränslena.
När priserna på naturgas, kol och utsläppsrätter stiger i Europa, höjs kostnaderna för elproduktion i kontinentala kraftverk som ofta är prissättande.
“På många andra marknader har man ofta världsmarknadspriser, som oljemarknaden till exempel. Där kan man lagra varan, vilket gör att priserna jämnas ut”, tillägger han.
Kall och vindfri vinter dyr för Europa
“Nu har vi haft extremt höga elpriser i södra Sverige vissa timmar, medan priserna är väldigt låga i norra Sverige. Det beror delvis på begränsningarna för hur mycket el vi kan överföra mellan elområdena,” säger Lars Nilsson.
Under november 2024 steg exempelvis naturgaspriserna i Europa till 45 EUR/MWh, en ökning från 40 EUR/MWh i oktober. Samtidigt fylldes EU:s gaslager på i långsammare takt på grund av kallare väder och ökad efterfrågan.
Kolpriserna, som följer gaspriserna, steg även de till ett genomsnitt på 121 USD/ton, vilket höjde marginalkostnaderna för kolkondenskraftverk.
Dessa högre produktionskostnader driver upp elpriset i Sverige under de timmar då vi importerar el från kontinenten, eller då vi delar prisområden med Europa. Som Energimyndigheten konstaterar:
”Fossila bränslen och utsläppsrätter styr fortfarande en stor del av prisbildningen, särskilt i södra Sverige.”
Ett system under granskning
I januari 2025 kommer Svenska kraftnät att presentera resultatet av sin översyn av elområdessystemet. Syftet är att analysera hur indelningen påverkar prisskillnader och leveranssäkerhet. ”Vi ser fram emot att diskutera hur elmarknaden kan utvecklas för att gynna konsumenterna,” uppger Svenska kraftnät i ett uttalande.
Granskningen kan potentiellt leda till förändringar i elområdenas gränser eller i regleringen av överföringskapacitet, vilket i så fall kommer att påverka både elproducenter och konsumenter.
Läs mer: “Dunkelflaute” slår till – elprisrekord i Tyskland. News55
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.