Den höga inflationen gör att prisbasbeloppet kommer höjas rekordmycket nästa år. Men de höjda inkomster det ger kommer i stort sätt ätas upp av inflationen.
Rekordhöjning av prisbasbeloppet nästa år
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 18 juli 2023Publicerad: 18 juli 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I år höjdes prisbasbeloppet med 8,7 procent, eller 4 200 kronor, vilket är ovanligt mycket. Nästa år kommer det åter höjas rekordmycket, med hela 9,3 procent, eller 4 800 kronor.
Ger många högre inkomster
Det höjda prisbasbeloppet innebär höjda garantipensioner, höjda studiebidrag och lägre skatt på arbete, men inflationen kommer samtidigt radera en stor del av förtjänsten, det rapporterar TT i Tidningen näringslivet.
Enligt uträkningar gjorda av Swedbank kommer studenter med fullt studiebidrag få drygt 1 100 kronor mer under en fyraveckorsperiod.
För den som är ogift kommer garantipensionen höjas med cirka 1 000 kronor och för den som är gift kommer den höjas med 880 kronor.
ANNONS
Senaste nytt
Mindre kvar att leva på
“Men trots det så får till exempel garantipensionärer mindre kvar att leva på i januari 2024 jämfört med januari 2023”, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank, till TT i TN.
Hon säger vidare att man nog kan räkna med en årstakt på inflationen på cirka 9–10 procent, varför höjningen redan har ätits upp i förväg.
Ger regionerna högre underskott
ANNONS
För regionerna, som redan har stora underskott, kommer rekordhöjningen av prisbasbeloppet bli svår att klara av, kostnadsökningen för pensionerna kommer hamna på flera miljarder, det rapporterar Läkartidningen.
I år räknar regionerna med att gå back 20 miljarder kronor, Sveriges Kommuner och regioner, SKR, hade gjort en liknande prognos för 2024, men rekordjöjningen av prisbasbeloppet förändrar allt.
SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog förklarar att prognoserna utgick från att prisbasbeloppet skulle öka med 8 procent.
När det nu i stället ökar med 9,3 procent kommer pensionskostnaderna ökar med drygt 4 miljarder mer för regionerna än SKR räknat med i sin prognos.
“Nu ser det alltså ut som att regionerna skulle kunna gå minus 24 miljarder nästa år, eftersom vi inte visste att ökningen av prisbasbeloppet skulle bli så hög”, säger hon till Läkartidningen.
Höjt inkomsttak ger högre ersättning
Inkomsttaket för dem som är föräldralediga eller får sjukpenning ligger nu på 44 000 kronor i månaden och det kommer höjas, det gör att den högsta ersättningsnivån ökar med 102 kronor om dagen.
Det ger cirka 3 000 kronor mer i månaden för den som är föräldraledig och har en lön som ligger över inkomsttaket.
Störst skillnad för höginkomsttagare
ANNONS
Eftersom jobbskatteavdraget och grundavdraget räknas upp vid årsskiftet kommer inkomstskatten bli lägre, den som tjänar 30 000 kronor i månaden får runt 200 kronor lägre skatt.
Madelén Falkenhäll menar att förändringen kommer påverka alla hushåll i Sverige, men den största skillnaden blir det för höginkomsttagarna då gränsen för statlig inkomstskatt höjs till drygt 56 900 kronor i månaden.
“För någon som tjänar cirka 70 000 kronor i månaden så blir skattesänkningen 1 600 kronor per månad, så där blir det en ganska stor effekt”, säger hon till TT i TN.
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Kraftigaste höjningen av prisbasbeloppet på 40 år Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Annika Hjerpe
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
