Rapport: Män fick 26 miljarder mer i krisstöd

Dubbel utdelning till pappor

Det enskilt största stödet till hushållen var just elstödet på totalt 24,5 miljarder kronor. Här syns den skeva fördelningen tydligt:

• Män fick 16,7 miljarder, kvinnor 7,8 miljarder.
• Ensamstående pappor fick i snitt 6 519 kronor, ensamstående mammor bara 3 686 kronor.
• 88 procent av elstödet till företag gick till mäns bolag.

En förklaring kan vara att elstödet betalades ut till den som står på elnätsavtalet – vilket i majoriteten av alla sambohushåll är mannen. 

Dessutom saknades inkomsttak, vilket gjorde att hushåll med hög elförbrukning – och högre inkomster – kunde få ut hundratusentals kronor.

Mer till köksrenovering än hyran

Rapporten analyserar totalt 124 miljarder kronor i reformer från 2022 till 2025. Bland dessa finns skattesänkningar, bränslestöd, jobbskatteavdrag och riktade stöd. 

Män fick mer i nästan alla kategorier. Endast bostadsbidraget och yrkesutbildningar gynnade kvinnor.

“Det här innebär att det ser ut som att regeringen tycker att det är viktigare med nyrenoverade kök hos höginkomsttagare än att stötta ensamstående mammor som inte kan sätta mat på bordet”, säger Beatrice Norling till TV4 Nyheterna. 

Läs även: Skuldsatta för livet – nu ges de en ny chans. Dagens PS

Kvinnor drabbas hårdare 

Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomster. De lägger också en större del av inkomsten på basvaror som mat och el – vilket gör att inflationen slår hårdare. 

Trots detta har regeringen och Riksbanken, enligt rapporten, i flera fall genomfört ekonomiska åtgärder utan att väga in könsskillnader. 

Riksbanken gör till exempel inga jämställdhetsanalyser – och har enligt strategin från 2020 endast nämnt jämställdhet i relation till sin egen personal.

“Det blir så när den ekonomiska politiken inte tar hänsyn till livsvillkor. Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomster, och då får man den här typen av utfall”, säger Nordling. 

Vill se reformer i vårbudgeten

Rapporten avslutas med flera förslag. Det mest akuta enligt Sveriges Kvinnoorganisationer är att höja och indexera bostadsbidraget i vårbudgeten.

“Kvinnor drabbas hårdare av ekonomiska kriser. Den ekonomiska politiken har som uppgift att främja jämställdheten, men här har både nuvarande och tidigare regeringar misslyckats. Det positiva är att det finns all möjlighet att vända utvecklingen”, avslutar Nordling. 

Läs också: Pensionsspara i börskaos – eller inte spara alls? Dagens PS