Dagens PS

Räntesänkningen – vad händer nu?

Svenskarna tänker spara och inte konsumera, efter räntesänkningen.
Sparande säger 86 procent, ökad konsumtion väljer endast 6 av 100 i en färsk enkät om hur vi ska använda eventuella tillskott av räntesänkningar. (Foto: Tim Aro/AP-TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 10 maj 2024Publicerad: 10 maj 2024

Tio räntehöjningar och sedan den första sänkningen på åtta år. Det hade ”alla” räknat med, men vad kommer att hända nu?

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Den räntesänkning vi fick i veckan var näst intill en icke-nyhet, i så motto att alla förväntade sig att beskedet skulle komma.

Samtidigt var Sverige före såväl amerikanska Fed som europeiska ECB med att sänka.

”Frågan som många ställer sig nu är vad som händer härnäst. Riksbanken vill lätta på bromsen i svensk ekonomi, men om man tar för stora steg för snabbt riskerar man att stöta på problem”, sammanfattar SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén läget.

”Världsläget risk”

”Dessutom finns det risk för att världsläget kastar om Riksbankens planer helt. Kriget i Mellanöstern och inflationen i USA är två exempel på variabler som skulle kunna sätta käppar i hjulet för inflationsbekämpningen”, påpekar han.

En annan intressant fråga är hur vi som privatpersoner och konsumenter kommer att agera nu.

Hos SBAB utgår man, i sin senaste prognos, från att styrräntan kommer att sänkas med totalt 1,25 procentenheter i år.

”Om det blir verklighet och bolåneräntorna antas sjunka i samma omfattning kan det röra sig om ganska mycket pengar”, konstaterar privat- och boendeekonomen Linda Hasselvik hos SBAB.

ANNONS

Senaste nytt

Tänker spara

ANNONS

Vid ett lån på 1 miljon kronor motsvarar det räntekostnader med drygt 1 000 kronor i månaden före skatt, vid ett lån på 3 miljoner kronor drygt 3 000 kronor i månaden eller 37 500 kronor på ett år.

SBAB gjorde nyligen en undersökning bland 1 000 bostadsägare och där framgick att 86 procent av dem planerar att spara de pengar som blir över om räntan sänks.

Endast 6 procent svarade att de tänker konsumera mer.

”Vi har lärt oss”

”Kanske är viljan att spara ett kvitto på att vi lärt oss något av de ekonomiskt sett väldigt tuffa åren, som vi nu förhoppningsvis har bakom oss”, funderar Linda Hasselvik.

Samtidigt innebär det – om bostadsägarna verkligen agerar så – att konsumtionen inte ökar och då heller inte bidrar till att få fart på de hjul som ska ta Sverige ut ur lågkonjunkturen.

Större behov här

Hos TT förklarar Nordeas chefsekonom Torbjörn Isaksson varför Sverige var nästan först ut i västvärlden – Schweiz hann före – med att sänka räntan.

”Hög skuldsättning och korta bindningstider har gjort att de höga räntorna slagit snabbare här”, säger Isaksson.

ANNONS

”Naturligt och bra”

”Svensk ekonomi är mer påverkad av räntehöjningarna. Därför är behovet att lätta på bromsen större”.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tycker att Riksbanken agerar ”naturligt och bra”.

”Räntesänkningen med en hökaktig twist är det bästa man kan göra. Riksbanken visar att man tar det här första steget, är beredd att ta ytterligare steg men man vill hålla tillbaka förväntningarna”, sammanfattar han.

Läs mer:

Styrränta vs bolåneränta – så ska du tänka. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Energikris
Spela klippet

Europas energikris: Höga priser och tveksamma lösningar

Energikrisen i Europa visar på utmaningar med den gröna omställningen. Många länder är beroende av naturgas, särskilt på vintern när energibehovet är större – och Europas energikris smittar även Sverige. En kombination av en omställning till väderberoende energiproduktion och kalla vinterdagar har gett rekordpriser på el i Tyskland – och södra Sverige dras med i krisen. […]