Prisökningarna – risk för krympflation på mat

Den sammantagna krympflationen på förpackade livsmedel var obetydlig under 2022. Krympflation är ett begrepp som beskriver krympande förpackningar med livsmedel under en period när priserna stiger.

Det kunde man exempelvis se under pandemins första skälvande månader, då ett paket toapapper först steg i pris, för att sedan stanna i pris medan antalet toarullar i paketet krympte från 6 till 4 och sedan från 4 till 2 utan att priset ändrades nämnvärt.

Matpriserna är inflationsdrivande för tillfället. Inflationen ligger på rekordhöga nivåer men matvarorna är ännu dyrare: 19,6 procent dyrare än januari i fjol, visar det sig. Det har Dagens PS skrivit om tidigare.

MISSA INTE: Matpriset steg med 20 procent på ett år

Dold inflation

När SCB räknar ut sin statisitk för matpriser och kostnaden för andra varor så justeras statistiken för om förpackningarna krymper. Detta för att en krympt förpackning kan dölja inflation: Om man betalar lika mycket nu för 4 toarullar som man gjorde för 6 toarullar för ett år sedan exempelvis, så innebär det trots allt en prisökning på 33 procent per toarulle.

Summan av justeringarna för den sortens storleksförändringar kallas för krympflation.

Vissa år har effekten av krympflation varit påtaglig. Kaffepaketen krympte 2017 utan att priset gjorde det, vilket höjde snittet på kaffepriset med 4 procent.

“Under 2017 till 2019 var det så pass många exempel på krympflation att det faktiskt påverkade den sammantagna bilden av livsmedelskostnaderna. Men under de senaste åren har effekten av förpackningsförändringar varit i princip obefintliga”, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Ännu vet man inte om 2023 kommer bjuda på någon krympflationseffekt.

“Krympflation förekom såklart även under 2022, bland annat för glass, bröd och fetter. Men sammantaget gav det inte någon effekt på prisstatistiken”, säger John Eliasson.